Merja Ahola, dagbarnvårdare i Strömsund.

Det är snö och många minusgrader, men  Merja och de fem barnen hon har leker utomhus på villatomten. Väckarklockan ringde klockan fem i morse, Merja drack kaffe, planerade dagen och såg till att hon hade tillräckligt med blöjor hemma. Halv sju kom de första barnen.
  Syskonen Tuva och William yr runt i snön.

Dagbarnvårdare finns som alternativ till förskolorna och innebär att barnen vistats i mindre grupper hemma hos en så kallad dagmamma. Dagbarnvårdarna kan, som i Merjas fall, vara anställda av kommunen, men det finns också många dagbarnvårdare som är egenföretagare eller anställda av små firmor.
  Men allt färre använder sig av den här barnomsorgsformen. År 1999 erbjöd 286 kommuner familjedaghem, som det kallas, 2011 var den siffran 248. Antalet anställda har gått ner från över 9 000 för tio år sedan till under 4 000 i dag.
  Vad beror då den här utvecklingen på?
  – När förskolan blev en självklar del av en utbildningsstege räknades dagbarnvårdare mer som omsorgsverksamhet för de barn som hade behov utav det. Då blev det mer att föräldrarna själva måste ta initiativ till att få möjligheten att välja att ha barnet hos en dagbarnvårdare, säger Tom Jansson, ombudsman på Kommunal och ansvarig för yrkesgruppen.
  Han har fått bevittna en utveckling med allt färre dagbarnvårdare, men han hävdar ändå att Kommunal jobbat ”intensivt” för dagmammornas situation.
  – Vi kämpade väldigt hårt inför skollagsändringen, att dagbarnvårdarna skulle omfattas av läroplanen och att kommunerna skulle vara skyldiga att erbjuda dagbarnvårdare. Men så blev det ju inte.

Merja Ahola, dagbarnvårdare i Strömsund.I villan i Strömsund arbetar dagbarnvårdaren Merja Ahola med sina fem ”dagmammebarn”.  

– Barn! Ska vi samla ihop sakerna och gå in?
  Merja Ahola tar med sig den lilla gruppen barn in i villan. Hon började arbeta som dagbarnvårdare 1988 och har sett ett yrke i förvandling.
  – Det är lättare att jobba i dag, säger hon. Barngrupperna är mindre och barnen är ungefär jämnåriga. Dessutom är det 40-timmarsvecka i dag, det gör att man kan varva ner en dag.
  Förut arbetade Merja och de andra dagmammorna 45-timmarsveckor, med de nya arbetstidsreglerna är de nu lediga en dag i veckan, då är barnen inne på förskoleavdelning.
  Samtidigt har dagbarnvårdarna, precis som i övriga landet, blivit allt färre i Strömsund. 1988 hade kommunen 45 dagmammor, i dag är de bara fyra kvar.
  Vad beror det på, Lena Johansson (S), ordförande i barn-, kultur- och utbildningsnämnden i Strömsund?
  – Efterfrågan har inte varit så stor. Familjer vill helst ha förskola. Och då har man måst anpassa antalet dagmammor.
  Men är kommunen lika bra som förr på att visa upp att det finns dagbarnvårdare att välja?
  – Vi utgår väldigt mycket utifrån vad familjerna önskar. Och vad jag har förstått av önskemålen är det mest att man önskar förskola. Det har varit väldigt naturligt och då måste man anpassa till det.
  Lena Johansson säger att det inte går att säga att det ena är bättre än det andra.
  – Jag tror att det är så att dagbarnvårdare kanske är det enda och bästa alternativet för vissa familjer. Det finns barn som är väldigt infektionskänsliga och som inte kan vara i stora grupper av medicinska skäl till exempel.

Merja Ahola, dagbarnvårdare i Strömsund.Elin hämtar sina två barn Tuva och William. Hon gick själv hos Merja när hon var barn.

Solen har gått ner i Strömsund när Tuvas och Williams mamma Elin kommer för att hämta. För henne var det självklart att ha barnen här:
  – Jag gick själv hos Merja när jag var liten. Så jag vet att det är bra. Och jag visste tidigt att om Merja jobbade kvar när jag fick barn skulle jag ha mina barn här.

 

Finns dagbarnvårdare 
kvar om tio år?

Merja Ahola, dagbarnvårdare i Strömsund.Merja Ahola,
dagbarnvårdare:
  – Ja, det kan till och med vara så att det vänder. Det beror på barnkullarna. Nu behöver de till exempel öppna en till förskola här i kommunen.

 

 

Tom Jansson, ombudsman Kommunal.Tom Jansson,
ombudsman på Kommunal:
  – Ja. Jag tror att det finns ett stort behov. Så det är jag säker på. Problemet är att det kommer in företag som inte har kollektivavtal.

 

 

Lena Johansson (S), Strömsund.Lena Johansson (S),
ansvarig politiker i Strömsund:

  – Jag tror att man måste kunna erbjuda valmöjligheten för vissa föräldrar. Så helt tror jag inte att dagmammorna kommer att försvinna.

ID. Merja Ahola

Bor: Hus i Strömsund i Jämtland.
Familj: Skild, sju barn, varav ett fortfarande bor hemma varannan vecka. Ålder: 56 år.
Tjänar: 23 000. ”Efter 25 år tycker jag att det borde vara 5 000 mer minst. Man har ju stort ansvar.”
Bäst med jobbet: ”Det bästa är friheten. Sen är ungar ungar, de är spontana!”
Sämst med jobbet: ”Finns inte så många dåliga sidor. Hade det varit negativt hade jag inte jobbat i 25 år.”
Om facket: ”Jag har strejkat en gång för att få högre lön. Men skulle jag behöva hjälp så känner jag att jag kan vända mig till dem.”