Missnöjd med svar till mobboffer
Varför förenklas svaren kring kränkningar och mobbningsfrågor i Fråga KA? Flera svar handlar om att man bör ge upp, byta arbetsplats, acceptera läget och låta sig bli utköpt. För mig som skyddsombud känns det inte motiverande att kämpa för mina arbetskamrater om inte Kommunals experter har fler alternativa förslag i dessa frågor. Som barn får vi lära oss att inte kränka och mobba. Gäller inte det vuxna också?
/Vill ha rim och reson
SVAR: Absolut har du rätt. Men det är problematiskt att utveckla ett så komplicerat ämne som mobbning i en kortfattad frågespalt. De som frågar sitter oftast fast i en långvarig och allt svårare situation. De har passerat många stadier. De har talat med sitt skyddsombud, facket, arbetsgivaren och så vidare innan de skriver. De vill då veta vad de personligen kan göra åt sin situation för att få ett bättre liv. Att de ska föra en svår och oftast ensam kamp för sin rätt är då inte alltid det bästa rådet.
Vi får lära oss att vi inte ”får” mobba. Ett stort problem är att vi upprörande nog tycks ”få” göra det ändå! Det är mycket sällan som det kommer surt efter, vilket borde vara en regel om man mobbar någon på sin arbetsplats. Men det är svårt att hantera och sakligt bevisa mobbning, som i början oftast sker i det tysta för att snart eskalera om ingen säger ifrån i tid. Ord står emot ord. Beskyllningar, försvar och motförsvar ökar. Många far illa. Arbetskamrater är ofta tysta och vill inte bli inblandade och chefer vet inte hur de ska göra för att göra rätt.
En kunskap genom åren är att om någon utanför de inblandade, till exempel ett skyddsombud, omedelbart och öppet agerar och säger ifrån om att mobbning inte får förekomma, så kan det dåliga beteendet komma av sig. Men det gäller att handla snabbt och i början, annars kan mobbningen av en utsedd person ”fastna” och ses som tillåten eller ursäktlig.
Jag önskar att jag hade mer utrymme att resonera kring detta, för din fråga är mycket intressant.
/Anita von Schéele