– Vi ser att det varje dag sker 36 allvarliga arbetsolyckor och 20 invalidiserande arbetsolyckor på svenska arbetsplatser och fall är den vanligaste orsaken, säger Michel Normark, chef Analys och försäkringsvillkor, AFA Försäkring.
  Risken för allvarligt olycksfall minskade under början av 2000-talet, men ökade igen 2010, visar rapporten. Allvarliga olycksfall är sådana som leder till medicinsk invaliditet eller sjukskrivning i mer än 30 dagar.
Det är nästan dubbelt så många män som kvinnor som drabbas av allvarliga olycksfall. Det beror på att fler män jobbar i de farligaste yrkena. De fem yrkena med störst olycksrisk är polis, metallarbetare, gruvarbetare, säkerhetspersonal och byggarbetare.
  På sjätte plats kommer ett av Kommunals yrken: Arbete i jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske.

För män är risken för allvarlig olycka i stort sett oförändrad. Den stora ökningen har skett i den kvinnodominerade vård- och omsorgssektorn. Snörika vintrar är en del av förklaringen. Folk halkar och bryter armar och ben på jobbet.
  Fallskador är den vanligaste orsaken till allvarliga olyckor i vård- och omsorg som helhet. Allra störst är risken för kvinnor över 55 år.
För undersköterskor, vårdbiträden och mentalskötare är däremot fysiskt våld från en omsorgstagare den vanligaste orsaken. Därefter kommer förflyttning av patient: typexemplet är när något går snett under en förflyttnig, så att man måste rädda en patient från att falla.
Barnskötare råkar oftast ut för olyckor i samband med att de leker med barnen.

AFA har också gjort en särskilt undersökning av olyckor i lagidrotter. Att spela innebandy eller fotboll med barnen ingår ofta i jobbet för barnskötare och fritidsledare. För dessa grupper stor lagidrott för 4 respektive 12 procent av olyckorna.
  Men de som far mest illa av detta är brandmännen – 26 procent av deras arbetsolyckor orsakas av lagidrotter, främst innebandy.

Antalet godkända arbetssjukdomar har minskat, men det beror mest på hur reglerna utformas, enligt AFA. Det är till exempel svårt för kvinnor i vården att få belastningsskador erkända som arbetssjukdomar.
  Antalet långtidssjuka är ungefär lika stort som 2008, när reglerna för sjukersättningen blev striktare. Kvinnor har större risk att bli långtidssjuka än män. Psykiska besvär och sjukdomar i rörelseapparaten toppar listan över de vanligaste diagnoserna.