Facket fick kämpa för den nya lagen

Karen Staehr berättar att FOA i många år velat ha en lag om legitimation för undersköt­erskor. Tidigare kunde vem som helst få jobb som undersköterska, bara arbetsgiv­aren tyckte att man hade rätt kompetens. FOA ville ha en kvalitetsstämpel på gruppens kompetens, och ansåg att patientsäkerheten och vårdens kvalitet skulle öka med legitimation.
  Men det höll inte arbetsgiv­arna med om. Arbetsgivarnas organisation Kommunernes landforening kämpade emot, med argumentet att legitimationen skulle skapa större oklarhet och försämra patientsäkerheten.

Karen Staehr.

I dag låter det annorlunda: Undersköterskorna har på senare år utvecklats positivt, de gör mer avancerade uppgifter och har blivit mer självständiga, tycker Tina Jørgensen på Kommunernes landsforening.
  – Men vi kan inte säga om det beror på legitimationen eller på den allmänna utvecklingen på vård- och omsorgsområdet. Det beror nog mest på det senare, säger Tina Jørgensen.
  De flesta fackförbund stödde FOA, men ett var emot: Dansk sygeplejeråd, sjuksköterskefacket. De tyckte att gränsen mellan sjuksköterskors och undersköterskors arbetsuppgifter skulle bli oklar. Och de tycker fortfarande att lagen borde ändras.
  – Vi tycker fortfarande att det vore förnuftigt att tydliggöra att det bara är sjuksköt­erskor som självständigt kan ge avancerad sjukvård, säger Søren Bernstorff Olufsen på Dansk sygeplejeråd.

Vårdkvalitet och patientsäkerhet var FOA:s argument för legitimationslagen. Möjlighet till högre lön användes inte som argument. Därför ser Karen Staehr det inte som ett misslyckande att det inte blivit olika lönenivåer för legitimerade och olegitimerade.
  – Jag tycker inte det varit några nackdelar med lagen. Det har varit en utmaning att informera alla om reglerna, och det lyckades ganska bra, säger Karen Staehr.