Lättast är det om man äter ur alla matgrupper. Alltså, kött, fisk, ägg, grönsaker, rotsaker, frukt, mjölkprodukter, spannmål, baljväxter, nötter och frön. Om man till exempel utesluter kött, måste man tänka efter lite mer för att få sig allt kroppen behöver.
Sen gäller det också att variera inom samma matgrupp. Grönsakerna bör inte vara tomat och gurka dag ut och dag in, utan även till exempel broccoli, fänkål, spenat och paprika. Det är för att olika sorter innehåller väldigt olika mängd av näringsämnena. Även inom de andra matgrupperna bör man variera.

Hur mycket av varje ska man äta då?
Till att börja med har man en energibudget, som sätter taket för hur mycket man kan äta utan att börja gå upp i vikt. För kvinnor ligger energibehovet kring 2000 kalorier per dag, beroende på vad man väger och hur mycket man rör sig.
Inom den budgeten gäller det att få i sig den näring man behöver. Man kan öka budgeten genom att röra sig mer, då kan man äta lite mer.

När det gäller vitaminer och mineraler skulle många människor generellt må bra av att få i sig mer.
Det kan man uppnå genom att byta ut mat som innehåller lite vitaminer och mineraler, mot mat som innehåller mycket. Till exempel ta lite mindre pasta på tallriken, och i stället lite mer grönsaker eller rotfrukter med olivolja på. Eller byta en bulle mot en fullkornssmörgås och frukt.
Det är inte så troligt att man får i sig för mycket av just vitaminer och mineraler genom att äta vanlig mat. Undantagen är a-vitamin, om man äter mycket lever eller leverpastej, och natrium, som finns i salt. 

Av för lite protein kan man bli trött och svag. För mycket protein anses bara farligt om man har njurbesvär. När det gäller fett och kolhydrater är forskarna inte eniga om vad som är lagom.
Livsmedelsverket tycker att 50-60 procent av energin ska komma från kolhydrater, och bara en liten del av det från socker. Fett bör stå för 30 procent av energin, och protein för 10-20.

På senare tid har många experter invänt mot det. De tycker att man ska äta mindre kolhydrater och mer av protein och fett.
Både Livsmedelsverket och kritikerna stöder sig på vetenskapliga undersökningar.
Ännu krångligare blir det av att olika människor har olika behov. Mycket kolhydrater kan vara bra för en som rör sig mycket, medan en som är mer stilla kanske behöver mindre kolhydrater. Förmodligen har vi också olika medfödda behov.