Familjens stöd viktigt för ny livsstil

Petra Rydén har forskat om vad som får folk att hålla fast vid en förändring till bättre matvanor, och vilka hinder som gör att man ger upp. Hennes forskning visar att det största hindret för att ändra matvanor faktiskt är familjen.
Petra Rydén intervjuade en grupp personer som i ett forskningsprojekt gått över till medelhavskost. De som hade en partner som gärna åt den nya kosten fortsatte äta på det nya sättet även efter några år. Men om partnern inte gillade den nya maten var det större risk att falla tillbaka i de gamla vanorna. Att laga två olika maträtter varje gång blev för jobbigt.
– Slutsatsen jag drog är att för en bestående förändring måste man ha familjen med sig, säger Petra Rydén.

Personerna i studien var i övre medelåldern och hade inte några barn hemma längre. Ju fler man är i hushållet, desto knepigare blir det att hitta mat som alla tycker om. Men det var inte bara familjens inställning som hade betydelse, utan även vännernas. Några i studien gav upp för att de ofta blev bjudna på ”förbjuden” mat. Men där spelar också den egna inställningen stor roll:
– De som kan hålla fast vid en förändring är de som kan se att enstaka avsteg inte är en katastrof, säger Petra Rydén.
Arbetskamraternas inställning var däremot inte alls lika viktig. På jobbet är det mer accepterat att man äter olika mat.

Petra Rydéns erfarenhet är att det är svårt att ändra matvanor. Folk vill äta det de är vana vid. Det är lättare att lyckas om den nyttiga maten kan se ut, kännas och smaka ungefär som den man är van vid.
Därför är det är svårt att lyckas om man ska följa en matsedel som man klippt ur en tidning eller fått av en dietist.
– Det är bättre att lära sig vad som är nyttigt och göra små anpassningar av recept man redan kan. Och ha som målsättning att prova något nytt nån gång då och då, säger Petra Rydén.
En annan viktig sak är priset. Nyttig mat är ofta dyrare än onyttig. Petra Rydéns undersökning visar att de som äter hälsosammast lägger mer pengar på sin mat. Framförallt är fisk ofta ganska dyrt.
– Men ingen regel utan undantag. Jag har hittat individer som äter jättenyttigt och jättebilligt, säger Petra Rydén.
Då äter de till exempel mycket grönsaker, bönor och linser, och mindre kött.

Brist på kunskap är till viss del ett hinder för nya matvanor, tror Petra Rydén. De flesta vet vad de borde äta, men de vet ofta inte hur man lagar bra mat.
– Du skulle kunna fråga vem som helst så vet de att man borde äta mycket frukt och grönt. Men man har ingen aning om hur man tillagar de här grönsakerna. Det är lättare att köpa en falukorv och steka i skivor, än att göra morotsbiffar, säger Petra Rydén.