Tongivande ekonomer har i årtionden mest fokuserat på löneökningar som källa till problem: kostnadsproblem, arbetslöshet och inflation. Ni har ett annat fokus: lönernas positiva betydelse för efterfrågan på varor och tjänster. Hur har gensvaret på det varit?
– Vi har generellt fått ett positivt gensvar, även från ­main­stream-ekonomer, till vår teori, säger Michael Kumhof. Och sammanfattar teorin: Om inte efterfrågan upprätthålls med höga löner kan den endast upprätthållas med lån. Och alltför mycket lån gör ekonomin sårbar för kriser.

Er studie pekar på likheter mellan dagens kris och den stora krisen på 1930-talet. Det finns ekonomer som hävdar att  30-talskrisen slutade först i och med andra världskriget (1939-45). Upprustningen och krigs­kostnaderna, med statligt lånade pengar, skapade den nödvändiga efterfrågan. Och genom inkallelser till krigsmakten sjönk arbetslösheten. Historien upprepar sig sällan, men hur stora problem står vi framför tror du?

– Jag tror att Roosevelts (USA:s president 1933-45) politik, som tillät minskning av inkomstskillnader, spelade en betydande roll. Många ekonomer skulle inte hålla med mig.
– Din fråga är snarast politisk så jag avstår från att säga vad jag anser, säger han därefter.

Är politiska förändringar  mycket viktiga för att minska inkomstskillnaderna?
Kumhof refererar först till en uppmärksammad bok av två statsvetare i USA (Hacker och Pierson) som hävdar att utveckling mot större inkomstskillnader i hög grad har politiska orsaker.
– Om det är sant måste politiken naturligtvis spela en viktig roll för att minska inkomstskillnaderna.
– Politiken kan i princip påverka lönen före skatt genom att stärka arbetarnas förhandlings­styrka. Lönen efter skatt kan påverkas genom skatteförändringar. Detaljerna är en mycket svår politisk fråga.

Europafackets ­general­sekret­­erare John Monks talar om en pervers pakt inom EU för att sänka levnadsstandarden. Finns det en risk för att världen är på väg mot en lönekapplöpning mot botten?
– Jag vet inte, säger Kumhof.  Jag ser en massa motstånd mot det. Svårt att veta vilken sida som kommer att segra. Jag avstår från att ta ställning.
– Om det verkligen finns en världsomspännande kapplöpning mot botten, och om vår modell är korrekt, så förblir risken för finansiella kriser hög, och inte bara i USA.