Läkarna fråntas rätt att bedöma arbetsförmåga
Vid årsskiftet genomförs en förändring i det tysta som kan få stor betydelse för många sjukskrivna. Då tar Försäkringskassans handläggare helt över bedömningen av sjukas arbetsförmåga.
-- Läkarna kan inte längre skydda patienterna, säger en kritisk ordförande för Läkarförbundet, Marie Wedin.
Men på Försäkringskassan tror man att förändringen kommer bidra till en mer ärlig bild av sjukförsäkringen.
– Jag tror att det blir mer renhårigt nu. Tidigare gav den medicinska utredningen ibland den sjukskrivna en falsk förespegling om att de skulle få rätt till ersättning, säger Cecilia Udin, nationell försäkringssamordnare.
I komplexa sjukfall har Försäkringskassan fram till nu betalat privata vårdgivare eller landsting för att göra särskilda läkarutlåtanden (SLU), eller i särskilt svårbedömda fall en hel försäkringsmedicinsk utredning (FMU) av ett team av läkare, sjukgymnast, psykolog, arbetsterapeut och socionom. Vårdspecialisterna har då slagit fast i hur hög grad personen kan arbeta. En bedömning som Försäkringskassans handläggare som regel också följt, men Kommunalarbetaren har berättat om hur handläggarna nu börjat köra över läkarnas bedömning. Den tragiska historien om Christina Reyes är ett av de mer extrema exemplen. Hon nekades sjukpenning, trots att hon vägde 36 kilo och en specialistutredning slagit fast att hon saknade arbetsförmåga. Ett år senare var hon död.
KA kan nu avslöja att den nya reformen som genomförs vid årsskiftet kan innebära att fler svårt sjuka liksom Christina Reyes nekas ersättning från Försäkringskassan. Då skärper nämligen myndigheten greppet om utredningsläkarna, som fråntas rätten att över huvud taget sätta en nivå för den sjukskrivnes arbetsförmåga.
– Läkarna ska inte uttala sig om arbetsförmågan, det ska våra handläggare göra, säger Cecilia Udin, nationell försäkringssamordnare.
Syftet är att bedömningarna ska bli mer i enlighet med den nya sjukförsäkringen.
– Läkarna kan inte hålla reda på alla tidgränser i rehabiliteringskedjan. Arbetsförmågebegreppet är Försäkringskassans. Och det är mycket striktare idag med prövningen mot hela den reguljära arbetsmarknaden.
Cecilia Udin tror dock inte att förändringen innebär fler avslag, eftersom det redan tidigare var handläggarna som fattade det slutgiltiga beslutet om den sjukskrivne ansågs ha arbetsförmåga.
Vad är det läkarna ska skriva i utredningen om de inte ska uttala sig om arbetsförmågan?
– De ska så utförligt som möjligt beskriva de begränsningar som personens sjukdom innebär, men även vilka möjligheter som finns. Vi vill veta vad personen kan göra, inte bara vad de inte klarar av, säger Cecilia Udin.
Men inom läkarkåren växer missnöjet.
– Våra läkare är kritiska till att de ska utreda sjukskrivna utan någon rättighet att bedöma arbetsförmågan, säger Lisa Lannersten, enhetschef för privatägda Sofiahemmet rehabcenter . Företaget är landets största leverantör av FMU-utredningar, men kommer i och med förändringen att förlora sina uppdrag, då alla utredningar nu ska skötas av landstingen.
De sjuka får heller inte längre möjlighet att arbetsträna som en del av utredningen, något som väcker kritik på Sophiahemmet.
– Den försäkringsmedicinska utredningen kunde visa att det fanns viss arbetsförmåga. Men i arbetsprövningen såg vi att det inte gick. Det hände att vi upptäckte människor som hade demens eller en utvecklingsstörning och aldrig hade fått en diagnos, säger Lisa Lannersten.
Marie Wedin, nyvald ordförande för läkarförbundet är oroad över att läkarna inte längre kommer att kunna stå upp för sina patienter.
– Eftersom så många hamnar mellan stolarna tycker jag det skulle vara klokt av Försäkringskassan att öppna för en så bred bedömning som möjligt.
När det gäller vanliga läkarintyg för mindre komplexa sjukfall kan läkarna fortfarande om de vill göra en bedömning av arbetsförmåga.
– Det är bara en rekommendation, men det måste finnas en grundbedömning för att vi ska kunna fatta beslut. Men i de flesta fall så följer vi den, säger Cecilia Udin.
Sedan regeringens sjukreform har medierna fyllts med människor som bittert fått erfara att läkarens uppfattning väger lätt mot Försäkringskassans handläggare. Det har delvis handlat om brister i läkarintyg och efter kritik mot att läkarkåren inte sällan sjukskriver för att patienten vill det, och inte för att det alltid är befogat, beslutade regeringen om en uppstramning.
Ett exempel är Socialstyrelsens riktlinjer för hur lång sjukskrivning varje diagnos motiverar. Ett annat är att social hänsyn inte längre ska tas när arbetsförmågan bedöms. Därför försvinner socionomerna från teamutredningen från och med årsskiftet.
Samtidigt visar flera fall hur svårt sjuka människor nekas sjukpenning trots att utförliga läkarutredningar faktiskt bevisat att de inte kan jobba. Christina Reyes, som KA berättat om, är ett av de mer extrema exemplen.
Hur kan då medicinsk skolad personal och byråkrater på Försäkringskassan göra så helt olika bedömning av ett sjukfall? Förklaringen finns att hitta i den nya sjukförsäkringen. Arbetsförmågebegreppet är, som socialförsäkringsexperten Anna Hedborg poängterat, inte medicinskt. Det är en politisk avvägning av hur generös det statliga skyddsnätet ska vara för sjuka. Och det är den principen som nu regeringen förverkligar.
