Stefan nära att somna bakom ratten

Stefan var trött. De dagar han gick upp fyra för att börja jobba halv sex var det ju inte så konstigt om han var trött, tyckte han. Men varför var han så trött även när han var ledig och fick sova ut?
– Jag tänkte ”det måste ju vara nånting som spökar”, säger Stefan.
Vad han inte visste då var att hans sömn var kraftigt störd. Även om han sov så många timmar som brukar behövas, så var sömnen av för dålig kvalitet för att kroppen skulle kunna återhämta sig.

Det var ett forskarteam från Sahlgrenska Akademin som löste gåtan. De kom till bussdepån och ville ha deltagare till en studie om sömnstörningar.
Stefan tackade ja till att vara med, och fick låna hem utrustning som registrerade hur han sov.
Sömnrapporten visade att han nästan inte fick någon djupsömn alls. Djup-sömnen brukar vara 10-15 procent av den totala sovtiden, men det är den del som är viktigast för återhämtningen.
Varje gång Stefan var på väg ner i djupsömn blev halsen så avslappnad att luftstrupen täpptes till och han fick för lite syre.
Hjärnan reagerade på syrebristen med att väcka kroppen, så att han kunde andas igen. På morgonen kom han inte ihåg att han vaknat till. Det enda han märkte var tröttheten.
Stefan fick behandling med en andningsmask som heter CPAP. Han fick sova med masken över näsa och mun. Masken tillför luft och öppnar luftvägarna. Den gör att han får mer djupsömn under natten.
I början var det lite besvärligt, masken satt obekvämt och luften var för kall och torr. Men allt detta gick att lösa. Och då kom effekten snabbt.
– När jag använde den kände jag direkt en kvalitetsskillnad. Jag kände mig mycket fräschare, hade mer kraft när jag vaknade, säger Stefan.

Stefan är glad att han deltog i studien och fick behandling. Han anar att många av hans arbetskamrater lider av sömnstörningar. Han har frågat flera, och många säger att de ibland är så trötta att de nästan somnar vid ratten. Men det är inte så många som söker hjälp. Det finns en rädsla att arbetsgivaren ska få veta.
– Man litar inte på att uppgifterna stannar där de ska. Man är rädd om sitt jobb, helt enkelt, säger Stefan.
Stefan är också rädd om sitt jobb, och han vill inte ställa upp med sitt riktiga namn i den här intervjun.

Hans sömnproblem är inte heller helt lösta. Visst får han bättre sömnkvalitet med andningsmasken. Men det blir fortfarande ofta för få timmar. Och det beror på de tidiga arbetspassen.
– Även om jag skulle lägga mig åtta-nio på kvällen, så kan jag aldrig i livet somna förrän tidigast elva. Om jag börjar halv sex måste jag upp kvart över fyra.
När han går upp så tidigt känner han sig hyfsat pigg under första delen av arbetspasset. Men frampå förmiddagen kommer tröttheten.
– Det kommer nästan som en knuff, åh vad trött jag är. Kaffe hjälper inte, säger Stefan.
Stefan anser att ett bättre schema skulle göra honom till en säkrare bussförare. Men när han påpekar det för arbetsgivaren får han som svar att det kostar för mycket. Facket har inte heller gjort tillräckligt, anser han.
– Antingen har man en lag som hjälper till, eller så har man fackförening som inte backar, som står på sig och säger att de måste lösa problemet, säger Stefan.