Här bäddar barnen själva

Det är eftermiddag och i klassrummet som hör till 2-3-åringarna är det sovstund.
Som efter en ohörbar signal börjar det röra sig under flera av täckena. Sömndruckna tittar barnen fram, kryper upp och går och kissar – utan hjälp – på de små toaletterna i barnstorlek.
Vi befinner oss på Stagg Street Center for Children. En förskola i stadsdelen Brooklyn i New York City.
Här finns sammantaget 135 barn mellan två och 13 år i förskola och fritidsverksamhet. Det är öppet alla vardagar från åtta på morgonen till sex på kvällen.
– De flesta barn är här för länge. De flesta kommer vid åtta och hämtas strax före klockan sex och det är för långa dagar för 2-3-åringar. Även om de tycker om att vara här är det långa dagar, säger barnskötaren Alleane Green.

Barnen bäddar själva och tar fram sina sängar när det är dags för vila.

Eget ansvar är en viktig del av pedagogiken på Stagg Street.

Förskolans lekplats finns uppe på hustaket.

Stagg Street Center for Children är den enda offentligt drivna förskolan i New York City. När den öppnade på 1970-talet var det främst för att stödja familjer med låga inkomster.
Här betalar föräldrarna en avgift utifrån inkomst och storlek på familjen, till skillnad mot hur det fungerar på privata förskolor.
Alleane Green hade själv sina tre barn på förskolan på Stagg Street när de var små. Hon var ofta där och volontärarbetade och till sist frågade ett fackligt ombud om hon ville börja arbeta. I dag går ett av hennes barnbarn på en av förskolans avdelningar.
– En del föräldrar som kommer hit med sina barn upptäcker att personalen är kvar från den tid när de själva gick här, säger hon och skrattar.
Att hennes anställning på Stagg Street innebär ett kollektivavtal med dess förmåner har varit mer än guld värt för Alleane Green då den också innebär en sjukförsäkring.

Alleane lever med sjukdomen MS sedan flera år och tar bromsmediciner i form av sprutor varje dag.
– Min lön skulle aldrig räcka till att betala medicinerna. Utan sjukförsäkringen hade jag aldrig haft råd att betala, så jag skulle antagligen sitta i rullstol just nu, eller leva på gatan.
Att ha en sjukförsäkring via sin arbetsgivare är den vanligaste formen i USA, men skiljer stort beroende på vilken inkomst man har (höginkomsttagare är fyrdubbelt oftare försäkrade). Frågan är brännhet just nu eftersom president Barack Obama kämpar hårt – om än i rejäl motvind – för att få igenom den sjukvårdsreform han lovade genomföra när han vann valet 2008.

Atmosfären på Stagg Street är varm. Både mellan barnen och mellan personalen och barnen. När föreståndaren Larry Provette rör sig genom lokalerna och kommer in i ett klassrum ekar barnrösterna av ett unisont och glatt ”Hi, Mr Larry!”.
Barnen är åldersindelade och varje grupp har sitt eget rum där de äter, har lite ”undervisning”, leker och sover. På varje grupp med 15-20 barn finns tre barnskötare.
När det är dags för vila hjälper barnen till att ta fram varsin liten tältsäng. Alla bäddar de med sina egna sängkläder innan det är dags att krypa ner.
Påslakanen har bilder av Lejonkungen, bilar, robotar, änglar och Nalle Puh.

I 2-3-årsgruppen tar personalen fram sängarna, men barnen tar själva fram sina väskor med sängkläder och bäddar med lite assistans.
– Det första de får lära sig när de kommer hit är att sätta på sig kläderna själva, och att hänga upp sina kläder där de ska vara. Vi övar och leker mycket med knappar och dragkedjor för att de ska lära sig och kunna fixa påklädningen själva.
– Barnen tycker att det är kul när de kan, vi har mer problem med föräldrarna som vill ha kvar sina barn som bebisar, säger Alleane Green.