Rätt hjälp på rätt nivå

1. ARBETSPLATSOMBUD

Göran Nilsson funderade på att gå ur facket. Det bara kostade pengar utan att han visste vad de höll på med.
I stället valde han att engagera sig och bli arbetsplatsombud. Glädjen i att kunna hjälpa arbetskamraterna är belöningen, tycker han.
Arbetsplatsombudet är den fackliga representant som är närmast ”verkligheten”. Hans arbetsplats är Katedralskolan i Lund. Där gör han samma jobb som sina vaktmästarkollegor. Men en del av arbetstiden ägnar han åt fackligt arbete. Det har han rätt att göra enligt lagen.
Det är till Göran arbetskamraterna kommer när de har frågor om till exempel lön och arbetstid.

Han sitter på möten med skolledningen och försvarar arbetskamraternas intressen när någon förändring ska göras.
Han sitter också med i möten mellan chefen och en enskild arbetskamrat, om en konflikt eller ett missförstånd ska redas ut.
På arbetsplatsträffarna berättar han vad som är på gång i facket – det kan gälla om lönerna ska höjas, eller förändringar i a-kassan.

När någon ny anställs på skolan berättar Göran om vad facket gör och försöker få den nyanställde att bli medlem. Det finns också ”gamlingar” som inte är med i facket, och han försöker värva dem också – fast några kommer aldrig att ändra sig, säger han.
Göran är också skyddsombud, så han hjälper till i frågor som rör arbetsmiljön.
– Frågorna går ofta ihop, så det är bara positivt att ha både och, säger Göran Nilsson.

2. SEKTIONER

Sektionsordförande Annika Plym Olsson diskuterar ett samverkansavtal med arbetsgivaren. Möten med representanter för arbetsgivaren är en stor del av hennes uppdrag.

Annika Plym Olson är ordförande för sektion 9 Lund/Kommun.
– En medlem som man hjälpt att få tillbaka sin sjukpenning, det är guld värt, säger hon.
Sektionen håller till i ett gammalt stationshus i centrala Lund. Det är en stor sektion, som samlar alla anställda av Lunds kommun, i vård och omsorg, skolor, förskolor och tekniska verksamheter. Också privatanställda är med, men inte de landstingsanställda.
Annika Plym Olson talar ofta i telefon med medlemmar, som ringer i olika frågor: löner, arbetsmiljö, sjukskrivning…
Alla som inte har något arbetsplatsombud ska ringa sektionen i första hand. Men ibland ringer folk och säger att arbetsplatsombud finns men ”de lyssnar inte” eller ”de kan inget”.
– Är man inte nöjd med sitt arbetsplatsombud får man vända sig till oss, säger Annika Plym Olson.
Men i de fallen kommer sektionen i alla fall att kontakta arbetsplatsombudet, som ju har kunskapen om arbetsplatsen.

Det ringer också folk som inte är medlemmar. Men de får inga svar av Annika Plym Olsson. ”Är du inte medlem så kan jag inte svara. Du får fråga arbetsgivaren.”, brukar hon säga då.
– Det är viktigt att göra skillnad, säger Annika Plym Olson.
Sektionen ska vara ett stöd för de 200 arbetsplatsombuden. De som jobbar på sektionen har träffar med ombuden, och ger dem råd och hjälp per telefon.
Annika Plym Olson träffar ofta representanter för arbetsgivaren. När det är bestämt hur mycket lönerna ska höjas i hela landet är det dags att bestämma vad som ska gälla i Lund. Hon kan försöka få kommunen att höja lönerna lite till, eller kanske satsa extra på någon yrkesgrupp som halkat efter de andra.
Annika har en tjänst som vårdbiträde, och kommunen betalar hennes lön. Men hon ägnar hela sin tid åt fackligt arbete. Kollektivavtalet ger rätt till fem timmars fackligt arbete per anställd och år. Sektion 9 har 4 000 medlemmar, så timmarna räcker till åtta personer på heltid och några på deltid.

Ordförande Gullbritt Adolfsson och lokalkontorschef Eva Fridh ska hjälpa alla sektioner i hela Skåne, 38 stycken.

3. AVDELNINGAR

Eva Fridh och Gullbritt Adolfsson finns på avdelningen, men de talar nästan bara om sektion-erna. Att vara ett stöd för dessa är avdelningens viktigaste uppgift, tycker de.
Avdelning Skåne ligger i ett industriområde i Lunds utkant, i samma hus som a-kassan. Gullbritt Adolfsson är ordförande och Eva Fridh är lokalkontors-chef.
Där jobbar ytterligare tio ombudsmän och administrativ personal, som ska ge stöd åt Skånes 38 sektioner.
– Avdelningen ska ha helhetsbilden och hålla ihop det hela, säger Gullbritt Adolfsson.
Ombudsmännen biträder sektionerna till exempel i förhandlingar med arbetsgivaren. Ibland får de gå in och styra upp verksamheten i sektioner som inte fungerar som de ska. Sånt märks, för om en sektion fungerar dåligt får avdelningen in många klagomål från medlemmar.

Missnöjda medlemmar vill ibland gå förbi sektionen och få hjälp direkt av en ombudsman på avdelningen. Men då kommer istället ombudsmannen att kontakta sektionen – det är en viktig princip för avdelningen att inte gå förbi sektionerna.
Avdelningen är också en länk uppåt och nedåt i organisationen. De träffar sektionerna och hör vilka frågor som är viktiga där, och kan lämna det vidare uppåt. De tar emot information från förbundet centralt och för den vidare till sektionerna.