Bra saker att veta som medlem

1) Fakta om medlemskap. Man kan bli medlem i Kommunal om:
– man jobbar på Kommunals område
– man går en utbildning på gymnasiet som syftar till jobb på Kommunals områden.

2) Så kostar det: Det kostar i genomsnitt 601 kr i månaden att vara medlem i Kommunal och a-kassan. Se rutan intill.
Studerande på gymnasiets omvårdnadsprogram, barn- och fritidsprogram och naturbruks­program får gratis medlemskap och därmed gratis hemförsäkring.

3) Så blir man medlem: Om det finns ett arbetsplatsombud kan han eller hon hjälpa till att fylla i en medlemsansökan. Finns inget arbetsplatsombud kan man ringa sin sektion.
Man kan också fylla i en ansök­an på internet.

4) Kollektivavtalet: Kollektivavtalet är en överenskommelse mellan facket och arbetsgivaren.
Där står bland annat vilken lön som är den lägsta en anställd får ha. Det står också när lönerna ska höjas (oftast en gång om året) och hur mycket de ska höjas.
En arbetsgivare som är bunden av avtalet får ge sina anställda bättre villkor, men inte sämre.
Det finns annat i kollektivavtalet som man kanske inte tänker så ofta på. Försäkringar och pensioner som skulle kosta mycket att ordna själv. Enligt en uträkning som Dagens Nyheter gjorde i somras är kollektivavtal­ets försäkringar och pensioner värda 1 220 kronor i månaden för en privatanställd LO-medlem som tjänar 20 000 kronor i månaden.
På de flesta arbetsplatser finns kollektivavtal. Alla kommuner och landsting har det och de flesta privata arbetsgivare.  Man kan fråga hos Kommunals sektion om man inte vet om ens arbetsgivare har kollektivavtal.
Kollektivavtalet gäller alla anställda, inte bara dem som är med i facket.
Ett kollektivavtal gäller oftast i två eller tre år. När avtalet går ut sätter sig facket och arbetsgivaren och försöker komma överens om ett nytt avtal. Det kallas att förhandla.

5) Vad händer om man inte är med i facket? Den som inte är medlem har inte heller rätt till hjälp från facket.
Då får man fråga sin arbetsgiv-are om man undrar över sina arbetsvillkor.
Om man tycker att man blivit felaktigt behandlad får man själv anlita en jurist som hjälper en, och betala för det själv.

6) Hur påverkar jag facket? En medlem kan påverka facket på olika sätt. Man kan:
– gå på möten och säga vad man tycker där.
– föreslå vilka som ska bli valda, till exempel till sektionsstyrelsen. Lämna förslag till valberedningen. På sektionens årsmöte kan man rösta på sin favorit.
– skriva motioner till kongressen. I en motion kan man föreslå vad man tycker att facket ska arbeta för framöver.
– ställa upp som kandidat till fackliga poster i olika val.

7) Vad gör det för skillnad om min arbetsgivare är privat eller offentlig?
Alla medlemmar har rätt till samma hjälp från facket. Det ska inte spela någon roll om man är anställd av kommun eller landsting eller en privat arbetsgivare.
I verkligheten är det inte alltid så. Ofta finns det färre fackliga ombud i privata företag. De har inte alltid samma möjlighet att arbeta fackligt på arbetstid som de offentliganställda ombuden har.
Kommunal har nyligen beslutat att ge bättre service åt privatanställda. Varje avdelning ska ha minst en anställd som bara ska ägna sig åt de privatanställda medlemmarna.
Privatanställda kan också ha andra villkor för till exempel lön, semester och arbetstid än de som jobbar åt kommun och landsting. Det beror på att de har andra kollektivavtal. På den privata sidan finns en mängd olika avtal. Kommunal försöker få villkoren i de olika avtalen så lika som möjligt. Men avtal är alltid en kompromiss mellan facket och arbetsgivaren. Därför ser avtalen olika ut.

DET HÄR INGÅR OCKSÅ I AVGIFTEN
– Tidningen Kommunalarbetaren i brevlådan 22 gånger om året.
– Inkomstförsäkring som ger extrapengar till den som blir arbetslös och tjänade mer än a-kassans tak (18700 kr/mån).
– Sjukskrivna får hjälp om de fått indragen sjukpeng.
– Stödsamtal för den som drabbats av våld i hemmet.
– Rabatt på bland annat försäkringar och semesterstugor.