– Mannens sexualliv, lust och prostatasjukdom står idag långt ner på listan jämfört med kvinnans bröst eller underlivssjukdomar, säger Torsten Sundberg. 66 000 män i Sverige har diagnosen.

Men det beror inte på någon nedvärdering av mannen utan snarare att vi inte pratar om det öppet, anser han. Män vill inte riskera sin manlighet.
– Den är så förknippad med könet att vi killar inte törs tala öppet om att vi blivit sjuka i underlivet. Att vi inte kan få erektion.
Torsten tycker att det är dags att sluta med det och börja prata öppet.
– Den man som inte är viril är inte mycket till man anses det, säger Olle Waller, sexualupplys­are i tv och på nätet. Frågan om man duger som man finns redan i tonåren. Kan man leverera eller inte? En riktig man ska alltid kunna. Det sitter kvar hela livet. Sexdriften upphör inte för att man blir äldre.
– Man kan både dö och bli frisk av prostatacancer. Men över­lever man, är det tyvärr så att sexualiteten blir lidande och det ställer stora krav på ens partner, säger Torsten Sundberg.

Han är idag 69 år. För åtta år sedan var han hos läkaren och kollade sin hälsa. Läkaren frågade honom om dödsorsaker i släkten.
– Jag berättade att en farbror till mig hade dött i ”gubbasjuka” och då tyckte läkaren att jag skulle ta ett PSA-prov. Testet är ett enkelt blodprov som används för att påvisa förekomsten av prostatacancer.
Och Torstens prov låg för högt. Han var tvungen att inleda en behandling.
– Man kan antingen få hormoner eller så kallad Brachy­terapi som är en kortvarig strålbehandling. Jag tog det senare. Idag är jag frisk.
Torsten berättar att hormonbehandlingen stoppar all produktion av testosteron hos mannen, vilket har mycket stor betydelse för livskvaliteten.
– Hormonet finns hos både män och kvinnor, och har betydelse för hälsa och välbefinnande, genom sin påverkan på bland annat könsdrift, immunförsvar och skelett. Utan testosteron i kroppen får man vallningar och ojämnt humör. För en man utan hormonet testosteron spelar det ingen roll om det går hundra nakna kvinnor framför dig. Man ”fattar” ingenting.

Så många drabbas

Prostatacancer är den vanligaste cancerformen av alla i Sverige. Varje år drabbas drygt 9 000 män. Drygt 2 500 dör i sjukdomen varje år. Snittåldern vid diagnos är 70 år.

Prostatabesvär - så fungerar det

Prostatakörteln ligger runt urin­röret och har till uppgift att bilda transportvätska åt mannens spermier.
Med åldern kan pro­s­tata­körteln förstoras. Ofta gör det att urinröret trycks ihop och urinen får svårare att passera.
I 50-årsåldern har ungefär hälften av alla män förstorad prostata, och vid 80 år är siffran 90 procent. Alla får inte besvär av den förstorade prostatan (blås­­hals­körteln), men hos många är det vanligt med täta trängningar eller svårigheter att tömma blåsan helt. Godartad prostataförstoring är inte detsamma som prostatacancer och leder inte till cancer. Däremot kan båda förekomma samtidigt.
Två receptfria naturläkemedel kan lindra symtomen vid godart­ad prostataförstoring. Men eftersom symtomen liknar dem vid allvarliga sjukdomar, så är det viktigt att läkare först konstaterar vad besvären beror på.

Prostatit finns i två olika former

Prostatit är ett samlingsnamn för besvär i eller omkring prostatakörteln i mannens underliv. Prostatit finns i två former - akut och kronisk. Kronisk prostatit är vanligast och innebär besvär under en längre tid. Orsaken är oftast okänd men kan ibland bero på bakterier. Akut prostatit kommer plötsligt och orsakas alltid av bakterier.
Prostatit är ganska vanligt, och de flesta blir bra även om det
ibland kan ta lång tid.   
Prostatit behandlas oftast med antibiotika, men om besvären inte beror på bakterier hjälper inte medicinen. Då brukar besvären gå över av sig själv, man kan känna av dem från och till under veckor, till månader, i­-­bland år.
Man får också ofta andra behandlingar, till exempel medicin­er mot inflammation och smärta, och medicin för att göra det lättare att kissa.

Så behandlas prostatacancer

Alla godartade prostataförstoringar behöver inte behandlas men om man har besvär finns det läkemedel som kan hjälpa.
Om tumören är begränsad till prostatan, så kan man kirurgiskt ta bort hela körteln och även de båda sädesblåsorna.
Strålbehandling kan ges från strålkälla utanför patienten (extern strålning) eller med en strålkälla inne i patienten (intern strålning eller brachyterapi). Båda behand­lingsformerna sker polikliniskt.
Det är vanligt att genomföra en hormonbehandling före strålbehandling. Fördelen är att cancern slutar att växa och att cancercellerna är känsligare för strålningen.
Man kan kontakta en vårdcentral om man misstänker att man har en godartad prostataförstoring.
Om man inte kan kissa alls ska man söka vård direkt på en akutmottagning.

Fet fisk kan hjälpa

Forskning visar att kost och livsstil kan spela roll för risken att drabbas av prostatacancer. I Asien är sjukdomen ovanligare.
Det finns visserligen inget vetenskapligt säkerställt stöd för att kosten spelar in, men man vet att fisk rik på omega-3-fettsyror minskar dödligheten i prostatacancer
Forskare vid Harvard School of Public Health i Boston redovisar resultat av 22 års uppföljning av drygt 20 000 män som var cancerfria år 1983. Under uppföljningen fick 2 161 män prostatacancer och 230 män dog av sjukdomen. En analys av männens kostvanor visar att intaget av fet fisk rik på omega-3-fettsyror inte minskade risken att drabbas av prostatacancer. Där­emot pekar analysen på högt intag av fet fisk dämpar cancerns utveckling och därmed minskar risken att dö i prostatacancer. Män som konsumerade fet fisk minst fem gånger i veckan löpte 48 procent lägre risk att dö i prostatacancer jämfört med de män som åt fet fisk mindre än en gång i veckan.