Här leker barnen sig till hälsa

Förskolan, för tillfället inrymd i den stora skolan, är byggd i kanten av den anrika gamla Gyllins trädgård där det en gång prunkade av odlade blommor.
Nya lokaler ska byggas längre in i trädgården.
Här i Malmös östra utkant fanns under 1900-talets första hälft en av Sveriges största handelsträdgårdar för rosor, Knut Gyllins rosdriveri.
Förskolan i Husie öppnade i slutet av augusti. Så nu leker barnen i den vackra naturparken i den före detta trädgården.
Utanför förskolan blåser det snålt och regnet hänger i luften. Men det bekymrar inte barnen, som är fullt upptagna med att leka med de nya lekredskapen. De minsta barnen gungar med barnskötarna Lena Andersson, Nurten Ileri och förskolläraren Jane Klingborg.

Den nya förskolan följer en ”hälsofrämjande profil” och är tillfälligt inrymd i en del av Bäckagårdsskolan där man förskoleanpassat lokalerna.
Trots det provisoriska verkar allt vara genomtänkt, färgsättningen i de ljusa lokalerna, utemiljön som skapats i arkitekters datorer.
Barnen har också tillgång till olika datorspel.
Men allt är så nytt och knoppande att det inte riktigt hunnit sätta sig.
När den nya förskolan står klar blir det plats för cirka 60 barn i åldrarna 1-5 år. Bygg­nads­arbetets projektering är redan igång.
På vilket sätt får man bättre hälsa?
– Det är ju inte fel att miljön är behaglig och trivsamt för ögat, säger barnskötaren Lena An­ders­son. Dessutom finns en genomtänkt strategi för hur vi ska arbeta. Och vi vistas mycket ute med barnen. Det befrämjar hälsan hos både barn och personal.
Marie-Louise Wahlberg, biträdande rektor på Bäckagård:
– Det handlar om en grundfilosofi som vi har enats om att arbeta utifrån, om att bemöta vuxna och barn på rätt sätt.

Bäckagårds förskola följer den skolidé som redan används på den övriga skolan: Att den fysiska miljön ska gå hand i hand med den psykiska och sociala.
Det pedagogiska arbetet utgår från att hälsan och lärandet bidrar till att barnen utvecklas till nyfikna, kreativa, trygga och kunskapssökande individer.
Även kosten är viktig i hälsotänkandet.
– Vi har dragit ner på socker, kakor och kex. Vi äter till exempel inte glass och tårta vid födelsedagar, säger Lena Andersson.
Vid entrén till förskolan står därför en konstgjord festlig tårtatrapp i en glasmonter.
– Den tar vi fram och sätter på bordet för att skapa feststämning när något barn fyller år. De får ju ändå äta tårta hemma, säger hon.

Den övriga maten kommer färdigvärmd från Malmö skolrestauranger och tas om hand i förskolans mottagningskök. När den nya förskolan är klar ska den ha ett tillagningskök. Där ska i stort sett all mat lagas från grunden.
– Det blir bara köttbullar och sådant som tar lång tid att laga som kommer som halvfabrikat.
– Men jag vill betona, med tanke på allt som debatteras om skolmat att vår mat är mycket bra. Det har tester visat, säger Marie-Louise Wahlberg.
– Vi har valt att arbeta med rena, opåverkade råvaror. Det används inte produkter med artificiella smaksättare som till exempel natriumglutamat. Nära hälften av livsmedelsbudgeten används till ekologiska produkter.

Marie-Louise Wahlberg berättar att förskolan redan gjort en första utvärdering efter en och en halv månad och alla var positiva.
– Det var ett bra kvitto på att de trivs, säger hon. De kände till och med en längtan att gå till jobbet på söndagskvällarna!