Förr i tiden kallades det slaganfall eller hjärnblödning. Numera har den samlingsnamnet Stroke. Ord som var fullständigt främmande för mig. Jag har alltid varit en kärnfrisk människa. När jag föddes tre år efter kriget delades barnen in i a och b allt efter fysisk kvalitet. Jag var ett a-barn. I hela mitt liv har jag ansett mig vara snudd på odödlig. Så fel man kan ha. Plötsligt slog blixten ned.

Efter ett besök på akuten mitt under vårdstrejk bland sjuksyrrorna blev jag på fem minuter inlagd för observation på neurologen. Hjärnan skiktröntgades, (datortomografi) och jag kördes in i en magnetröntgenkamera och jag fick mina halspulsådror ultraljudsscannade.
Läkaren förklarade sedan att jag fått en ”TIA” – Transitorisk Ischemisk Attack, som innebär att en mindre del av hjärnan drabbas av övergående syrebrist.

Jag som är en ytterst rörlig och aktiv människa fick finna mig i att ligga på observation i tre dagar framför en hel rad av läkare, sjuksystrar och undersköterskor. Var tredje timme togs blodprov, blodtryck, EKG med mera. Och stup i kvarten kom det sjukgymnaster och arbetsterapeuter och bad mig göra fingerrörelser och de fråg­ade mig om jag visste var jag befann mig. Jag svarade Karolinska Universitets­sjukhuset Huddinge, för så heter det. Det var mer än många anställda sa, antingen de kom ihåg det långa namnet eller hade tid att uttala det. Jag kände mig som en överlevare.

På lördagen fick jag åka hem. ­Där­efter har jag lagt om min levnadsföring. Inget mat efter 18 på kvällen. En daglig promenad  på minst en halvtimme. Och minimalt med snabba kolhydrater och socker för att minska i vikt.
Självklart medicin förstås. Fyra sorters.

ID: Robert Janson

Yrke: Journalist på Kommunalarbetaren. Bor: Stockholmsförorten Älvsjö. Ålder: 60 år.

Så här känns stroke

Flashgrafik: Elin Steen

Sök vård snabbt! Vid symtom, åk till akuten, helst inom några timmar.
På sjukhuset undersöks man med röntgen eller magnetkamera, som visar om man har en blödning eller propp i hjärnan.
Vid blodpropp ges blodproppshämmande eller blodproppslösande
medicin.
Om man har fått en hjärnblödning kan man ibland behöva opereras.

Stroke i siffror

30 000 svenskar får stroke (per år).
Det är en var 17:e minut.
Stroke är en av de vanligaste orsakerna till funktionsnedsättningar och död i Sverige.
Stroke är den sjukdom som kräver flest vårddagar inom den kroppsliga sjukvården. Samhällskostnad: cirka 14 milj­arder kronor per år.

En folksjukdom

Stroke eller slaganfall är ett samlingsnamn för blodpropp eller blödning i hjärnan. Det ger en syrebrist i den del av hjärnan där blodproppen eller blödningen finns. Syrebristen skadar de funktioner som styrs från detta område i hjärnan.
Medelåldern för insjuknande är 74 år för män och något högre för kvinnor, men cirka 20 procent av de som fått stroke är i yrkesverksam ålder, det vill säga under 65 år.
Ofta behandlas man på särskilda strokeenheter. Där kombineras akutvård med rehabilitering som ges av specialutbildad vård­-personal.
Ungefär en femtedel av alla drabbade avlider inom tre månader.  Bland de som överlever blir nästan var tredje person beroende av hjälp för att klara dagliga aktiviteter som exempelvis på- och avklädning samt toalettbesök.
Genom rehabilitering kan man återfå många av sina förlorade förmågor eller lära sig att kompensera för dessa. Många lider dock av dolda funktionsnedsättningar som till exempel extrem trötthet, depression, yrsel, synfältsbortfall, nedsatt minne, koncentrationssvårigheter, humörsvängningar med flera.
Trots att stroke är en av våra stora folksjukdomar är kunskapen hos allmänheten dålig om riskfaktorer, insjuknandesymtom och sjukdomens konsekvenser.

Livsstil och sjukdomar påverkar risken för stroke

De här faktorerna ökar risken för att drabbas av någon form av stroke.
Högt blodtryck.
Diabetes.
Hjärtsjukdomar, framför allt hjärtinfarkt, rubbningar av hjärtrytmen och vid klaffel.
Höga kolesterolvärden.
Rökning.
Alkohol. Både kroniskt missbruk och akut överkonsumtion.
Ärftlighet. Man kan ärva disposition för riskfaktorer som exempelvis högt blodtryck eller diabetes.
Livsstil. Övervikt, bristande kroppslig aktivitet och felaktig sammansättning av kosten ökar risken, liksom stress, såväl psykisk som fysisk. Även så kallad positiv stress anses vara en riskfaktor.
Lite motion räcker långt. Så lite motion som 30 minuters rask gång fyra-fem gånger i veckan minskar risken att drabbas med 43 procent för kvinnor och 40 procent för män. Måttlig träning förebygger till och med bättre än intensiv träning, visar en undersökning från University of South Carolina i USA.

Källor: Strokeförbundet. Karolinska Universitetssjukhuset, neurologen, American Stroke Association.