Helena Kubicek har själv varit där. I tjugoårsåldern hade hon ett stressigt yrke som journalist. Ofta var det svårt att hitta tid att ta hand om sig själv. Från att ha varit en aktiv tonåring slutade hon att röra på sig och började slarva med mat och sömn. Efter en tid blev hon nedstämd och olustig.

För hennes del vände det när hon sa upp sig. Hon började motionera igen, vilket ledde till att hon blev mer hungrig, och på riktig mat. Genom att hon var fysiskt aktiv kunde hon också sova bra.
När hon mådde bättre började hon intressera sig för vad som hänt. Hur tydligt de dåliga vanorna påverkat hur hon mådde. Och hur det sedan vände när hon började ta hand om sig själv igen.

Idag arbetar Helena Kubicek som psykolog och har studerat på vilka sätt mat, motion och sömn kan påverka lindriga och måttliga depressioner. Hon kallar dem de tre benen i ett gott självomhändertagande.
– Det kan inte lösa alla problem. Men ofta kan man se att en person som blivit deprimerad bit för bit slutat att ta hand om sig själv. Och därmed börjat må ännu sämre. Ett gott självomhändertagande blir då en chans att vända förloppet, en positiv spiral. Mycket forskning visar att motion till exempel har lika god effekt på nedstämdhet som antidepressiv medicin. Helt utan biverkningar.
Helena Kubicek arbetar med det som kallas för kognitiv beteendeterapi, KBT, som utgår från hur en människas liv ser ut här och nu. Där är vanorna en viktig och konkret del att arbeta med. I sitt yrke möter hon många just lindrigt eller måttligt deprimerade patienter. I den gruppen kan livsstilen vara avgörande, menar hon.
– Vi har sett att allt fler söker hjälp för att de känner sig nedstämda. En hypotes är att många ska hinna med så mycket idag och ställer så höga krav att de inte hinner sköta om sig själva ordentligt.

Det finns en hel del forskning som stöder sambandet mellan motion och välbefinnande. Endorfiner som utsöndras vid fysisk aktivitet kan fungera lika effektivt som antidepressiv medicin vid lättare depressioner. Kopplingen mellan dålig sömn och depression finns också dokumenterad. En vuxen människa rekommenderas sova någonstans mellan sex och nio timmar per natt.
Många forskare tittar också på hur olika sorters mat och näringsämnen påverkar vår själsliga hälsa. Att snabbmat, mycket socker och oregelbundna matvanor ger en ojämn blodsockernivå, med humörsvängningar som följd, känner säkert många till.
Att det också finns undersökningar som tyder på att rätt mat kan påverka serotoninet i hjärnan på ett liknande sätt som antidepressiv medicin, är kanske inte lika känt.

Men det handlar inte om att göra en snabb mirakelkur.
– Det gäller att förändra sin livsstil. Man kanske inte känner av direkt om man till exempel äter dåligt, men sker det under lång tid så får det till slut konsekvenser. Och det gäller även åt andra hållet. Det går inte att sköta om sig i några veckor för att sedan lägga sig på soffan igen.

ID: Helena Kubicek

Namn: Helena Kubicek. Bor: Österlen. Familj: Sambo, en dotter på 4 månader. Två katter. Bakgrund: Journalist och legitimerad psykolog, kbt-terapeut. Aktuell: Med boken "Fri från depression med kost, motion och sömn", Fitnessförlaget.

Tre måsten

Spinning. Jag är spinninginstruktör också. Skön­litte­ratur. Måste alltid ha en bok att läsa. Tid för mig själv. Inte så lätt som småbarnsmamma.

Fem snabba svar

VIN / VATTEN
KÖTT / BÖNOR
FRUKOST-TV / MORGONTIDNING
PROMENAD / STEPUP
KROGMIDDAG / TV-MIDDAG

Kost och depression

I de flesta sammanhang där man pratar om kost handlar det om sambandet mellan mat och vikt. Men en ensidig kost och fel sätt att äta på påverkar även humöret. Ett exempel på det är när dokumentärfilmaren Morgan Spurlock levde på enbart McDonaldsmenyer under en månads tid. Förutom viktökning drabbades han av nedstämdhet, oro och irritationskänslor. Rätt sorts mat ger näring, energi utan snabba kickar och innehåller bra fetter. Rätt ätbeteende innebär bland annat att du äter regelbundet, tuggar maten ordentligt som gör att du äter sakta och lugnt liksom att lära sig skilja på hunger och att vara sugen på någonting gott. 

 

Motion och depression

Sambandet mellan motion och depression är så starkt vetenskapligt belagt att vissa läkare föreskriver det till nedstämda patienter. Motion kan bota både nedstämdhet och måttliga depressioner. Forskningen visar att du bör motionera i någon form helst 30 minuter åt gången, tre till fem dagar i veckan. Fysisk rörelse ökar bland annat produktionen av serotonin, samma ämne som stimuleras av antidepressiv medicin, den frigör endorfiner, förbättrar andningen och hjälper musklerna att slappna av. Även sömnen förbättras av motion.

 

Sömn och depression

Många deprimerade har sömnproblem och en stor del av dem som har sömnproblem känner sig nedstämda. Den gällande rekommendationen är i dagsläget att man bör sova mellan 6,5 och 7,5 timmar per natt. Spannet kan dock sträcka sig mellan 6 och 9 timmar. Det är viktigt att gå och lägga sig ungefär vid samma tid på kvällarna. Framför allt ska man gå upp vid samma tid varje morgon. Man ska även tänka på att inte motionera och dricka koffeinhaltiga drycker för sent på kvällen.