Inte utan min krukväxt

Vad är det som gör att de flesta av oss ägnar så mycket tid åt blommor som ofta vissnar och dör? Är det en längtan efter livet i dem, att de en dag kommer att stå i blom igen?
Etnologen och gymnasieläraren Clas Bergvall har skrivit en avhandling om det kallad ”Liv, lust och mening” (Carlsson bokförlag). Den handlar om relationen mellan människa och växter i hemmet. Han visar hur krukväxter påverkar människors syn på sitt liv, sin identitet och sin plats.

Blommor har vi omkring oss hela livet. Det börjar redan på BB och tar inte ens slut när vi dör. Där­emellan utvecklar vi personliga relationer till våra krukväxter.  En del gillar kanske mest orkidéer, saintpaulia eller stora grönbladiga växter som monsteror.
För de flesta utgör krukväxterna en så självklar del i vårt dagliga liv att vi inte tänker på dem.
– Men det är stora frågor, säger etnologen Clas Bergvall. Det är en utmaning att resonera kring dem mot bakgrund av hemmens utformning. Den blir inte mindre av att krukväxter hör till de där små, vardagliga sakerna, som oftast hamnar vid sidan av när det viktigaste står på dagordningen.
Egentligen behöver vi väl inte ha krukväxter hemma för att överleva. Det räcker med en säng att sova i, mat att äta, en toalett. Och en dusch för att bli ren.
Att det ändå finns växter i fönstren hos praktiskt taget alla människor har sin grund i en stark känsla av att till ett hem hör krukväxter, skriver Bergvall. Väl i hemmen kommer växterna nära människors vardagsaktivitet, kän-slor och minnen.
De fylls av mening och får trots sin skenbara obetydlighet djupgående effekter på människors liv. Växterna ger en bild av årets och livets gång och blir en koppling till en natur som alltmer hamnat på avstånd när vi flyttat till städerna. De står för det vackra och sköna i livet och att kunna ge dem livskraft blir en bekräftelse på att man har vad som krävs för att skapa ett riktigt hem, anser Clas Bergvall.

– Människors förhållande till krukväxter kan uppfattas som ett friområde för de egna tankarna, i kontrast till en ofta kravfylld och stressad tillvaro. För individen blir krukväxterna en del av det som både påminner om och gestaltar det egna livets varierande skeden.
– En bostad utan växter känns för de flesta tomt, livlöst och kallt, säger Clas Bergvall. Det går nästan inte att hitta någon som inte har växter hemma, inte ens unga pojkar som nyss har flyttat hemifrån.
– Men även om den övergripande synen på krukväxter återkommer i olika sammanhang, skapar det konkreta innehållet i känslor, bilder och minnen något unikt personligt, säger Clas Bergvall. I min avhandling försöker jag ge en fördjupad syn på krukväxter och hem, men också på läsarens eget personliga jag.
Har du själv många krukväxter i ditt hem i Skövde?
– Nej, inte speciellt många. Tiden räcker inte till för att sköta dem. Men jag tycker det är ett intressant ämne för en etnolog.