— Åh, får jag också tårta?

Det blåser snålkallt över de soliga fälten vid Staffanstorp. Kommunalarbetaren har rest till Skåne för att ge några hästskötare en tårta. Vi hittar stallarna mitt ibland villorna. Där ligger Staffans­-torps Ridsport­anlägg­ning.  I gamla, men charmigt slitna lokaler från förra sekelskiftet.
Här arbetar Maria Ohlsson, Anna Nilsson, Karl-Gustav Ru­dolf och Michael Engberg.

ALLTID PÅ SPRÅNG.  Ridskolechefen Maria Ohlsson och ridläraren Anna Nilsson i Staffanstorp blev glada åt att få fika tillsammans. Det hinner de inte ofta.
Foto: Linda Berglund

– Ridskolan ägs av Staffans­torps kommun men vi är anställda av ridsportföreningen, berättar Maria Ohls­son.
Hon berättar att det har sina sidor att vara anställd av en förening. Arbets­givarrollen i för­­eningens ledning är inte så tydlig.
– Det arbete som styrelsen gör på sin fritid, gör vi på vår betalda arbetstid. Det är inte alltid lätt för dem att förstå att vi inte alla gånger kan stanna kvar på jobbet på vår fritid för att någon häst är sjuk eller behöver ses till.
– De som söker sig till häst­skötaryrket gör det för sitt stora intresse för hästar. För att kunna fungera på en ridskola ska man också kunna ta hand om barn. Så vi som jobbar här kommer alltid i sista hand, säger Maria.

Vi går till kafeterian, ett föga ombonat och kyligt kök. Maria letar rätt på personalen, som är utspridd i stall, ridhus och hage. Till slut är alla på plats runt tårtfatet, inklusive småhundarna Luva och Irma, som till vardags springer runt fötterna på hästar och människor. Nu vill de också äta tårta.
– Någon av oss klagade på att vi aldrig gör något trevligt tillsammans. Då tänkte jag att vi som sliter så för våra hästar och barn kanske skulle kunna få KA-tårta.
– Det var på tiden att vi fick lite gott till kaffet, säger Karl-Gustav Rudolf.
– Nej, det är sannerligen inte ofta man får tid att fika tillsammans, skrattar ridläraren Anna Nilsson.