Annica fixade lön och jobb

Annica slår en hand för munnen när Charlotte till slut hittat henne och förklarat sitt ärende.
– Men Lotta, vill du att jag ska börja lipa? säger hon och kramar om sin kollega.
För fyra år sedan började Charlotte som vikarierande undersköterska på förlossningen på Kärnsjukhuset i Skövde. Hon hade redan innan jobbat länge på andra avdelningar, men när hon kom till förlossningen på KSS halkade hon efter flera tusen kronor i lön. Det gick inte för sig, tyckte Annica, som är fackligt ombud på sin arbets­plats. Nu skulle det löneförhandlas.
– Jag var feg, men du sa att det här fixar vi. Du var med mig hela tiden, säger Charlotte och tittar på Annica med allvar i blicken.
 

Foto: Mikael Ljungström

De sitter nära varandra och pratar om hur de slitit, först med Charlottes lön och sedan hennes rätt till heltidsanställning. Charlotte hade varit anställd på 75 procent, men när de började titta närmare på hennes arbetade timmar såg de att hon hade jobbat tre år under de senaste fem åren, och därför hade rätt till heltidsanställning. Efter många tvivel och hårt jobb fick Charlotte till slut sin efterlängtade heltids­tjänst.
– Jag har Annica att tacka för min tjänst, säger hon. Jag hade aldrig klarat det själv.
Annica har alltid varit intresserad av fackliga frågor.
– Vikarie eller anställd spelar ingen roll, man ska behandlas bra. Det är en fråga om arbetsrätt. Vad arbetsgivaren sedan vill är inte mitt problem, säger hon.
 
Tårta och kaffe dukas upp i fikarummet och nyfikna kolleger i klarblå kläder tittar in titt som tätt. Det är eftermiddag och snart dags för Annica att åka hem, men först en stunds småprat i soffan.
Charlotte säger att hon varit lite nervös för hur Annica skulle reagera på överraskningen. Annica ler och skakar lite på huvudet.
– Det är klart att jag blir rörd! Man jobbar ju lite i det tysta och det känns jättekul att bli upp­skattad. Jag gillar alltid en nice surprise, säger hon och skrattar.