Kravmärkt svensk köttfärs, potatis istället för ris och alltid säsongens
frukt och grönsaker. Så ser Birgittas matkorg ut.
Hon är oroad över att klimatet blir varmare. Men hon tror också att det går att hejda utvecklingen, och att alla människor kan bidra till detta genom att tänka rätt i affären: Om många människor väljer bort mat som odlats i energislukande växthus eller fraktats långa sträckor,  kommer utsläppen av koldioxid att minska.
Själv tycker hon inte att det är särskilt svårt att handla miljövänligt. Hon har fått det med sig ända från barndomen. Hennes pappa och till och med hennes farmor var mycket miljömedvetna.
Och så har Birgitta lagt ner tid och möda på att skaffa sig kunskap.

Birgitta Glada är miljöombud på sin arbetsplats, Sekelbo  äldreboende i Kortedala.
Där försöker hon övertyga sina arbetskamrater att välja bättre alternativ. En av dem hon bearbetar är Ricardo Nino, som är
matombud och därför har hand om avdelningens matinköp.
Men han är svårövertygad.
– Det spelar ingen roll vad vi gör, vi kan inte förändra något. Det är  regeringarna som måste handla, tycker han. Samarbeta med andra regeringar för att hejda klimatförändringarna. Och se till att priserna sänks på miljövänlig mat.
– Man måste ha råd. Det är dyrt att vara miljövän, säger Ricardo Nino.
Birgitta tycker också att världens regeringar borde göra mer, och att miljövänlig mat borde vara billigare – det är konstigt att det blir billigare att frakta hit mat från fjärran länder, än att producera maten här.

Men hon tror inte bara att det är priset på maten som avgör. För varför skulle i så fall så många köpa vatten på flaska, när kranvattnet
både är billigare och mer miljövänligt?
Kunskap är viktigt, men allra viktigast är att det blir lättare att välja rätt, tycker hon, och efterlyser en koldioxidmärkning.
– När man handlar ska man kunna se hur mycket koldioxid det går åt för att tillverka och frakta varan, säger Birgitta Glada.
Då kanske fler skulle välja de svenska äpplena istället för de argentinska, när de ser hur mycket bättre de svenska är för klimatet.

ID: Birgitta Glada

Ålder: 57 år. Bor: Göteborg.
Yrke: Undersköterska, miljöombud.
Miljöutbildning: Högskoleexamen i humanekologi, universitetsstudier i miljövetenskap och "Miljö och hållbar utveckling".

Växthuseffekten

Det senaste seklet har medeltemperaturen på jorden stigit med drygt en halv grad.
Enligt prognoserna kommer temperaturen att fortsätta stiga med flera grader till. Stormar, översvämningar och ökenutbredning kan bli följden.
Forskarna blir allt mer säkra att uppvärmningen till stor del beror på mänsklig påverkan, främst genom förbränning av fossila bränslen som olja och kol. Detta ökar mängden koldioxid i atmosfären, och gör så
att värme hindras att stråla ut från jorden.
Källa: Stockholms universitet

10 saker ATT TÄNKA PÅ när du handlar

1) Hur är maten producerad? Växthusodling och konstgödsel ger stora utsläpp av koldioxid. Det är inte lätt att få information om hur maten producerats, i synnerhet om den är producerad långt bort. KRAV-märket är en hjälp, för kravmärkt mat har producerats utan konstgödsel.
2) Hur är maten beredd? Det går åt energi för att frysa, konservera  och torka mat. Det går också åt energi för att göra hel- och halvfabrikat, men det kan gå åt lika mycket energi att laga maten hemma.
3) Hur transporterades maten?Långa transporter får stora  klimateffekter. Varor med kort hållbarhet från avlägsna länder har oftast flugit.
4) Det spelar också roll i vilken form varan har fraktats. Det är bättre  att frakta juicekoncentrat än färdig juice, eftersom koncentratet väger mindre och tar mindre plats. Bättre att frakta mjöl än färdigt bröd.
5) Närproducerad mat är ofta bättre ur miljösynpunkt, men inte alltid.  Det går åt mer energi att odla tomater i uppvärmda växthus i Sverige,  än att odla tomater på friland i Spanien och frakta dem hit. Svenska  kor är ofta uppfödda på kraftfoder gjort av sojabönor som fraktats  från Sydamerika.
6) Extra bra att köpa närproducerat: potatis, grönsaker, rotfrukter, bröd, nötkött och lamm.
7) Stora miljövinster kan göras om konsumenterna kan ta sig till affären utan bil.
8) Hur är maten förpackad? Det går åt energi till att tillverka, frakta, återanvända och återvinna förpackningar, så försök minska mängden.
9) Hur är maten konserverad? Det går åt mycket energi att frakta frysta varor och hålla dem frysta.
10) Hur lagar jag maten? Tina fryst mat i kylskåp. Värm hellre i micron  än i ugnen. Koka vatten med vattenkokare. Ugnen drar mycket energi.

Mat du kan välja utan att vara klimatbov

Det är inte helt lätt att säga hur man ska äta förminsta möjliga klimatpåverkan. Man får olika resultat beroende på hur man mäter och räknar. De här råden är dock de flesta överens om.
Kött: Välj i första hand viltkött och svenskt kött från kor och får som har fått beta ute. Ekologiskt är något bättre än konventionellt. Ät lite mindre kött och ersätt med baljväxter.
Grönsaker: Välj det som är odlat på friland i Sverige. Ät efter säsong. Så här års finns rotfrukter och olika kålsorter. Även på sommaren är sallad, tomat och gurka mindre bra, eftersom de har stor volym men inte så mycket näring. Välj ekologiskt. Färskt är bäst, konserverat sämre, och allra sämst är frysta grönsaker.
Frukt: Välj svensk frukt i första hand. Svenska äpplen ger mycket mindre klimatpåverkan än franska och nyzeeländska. Välj kravmärkt om du vill ha bananer och annan exotisk frukt.
Fisk: Välj färsk fisk från svenska, miljöanpassade fiskodlingar.
Potatis, ris och pasta: Närproducerad, ekologisk potatis är bästa valet.
Bröd: Välj bröd från ett bageri nära dig. Om du bakar själv, baka mycket på en gång.
Mjölk: Är inte någon stor klimatbov.
Ekologisk är något bättre än vanlig.
Vatten: Drick kranvatten, inte flaskvatten.
Lightprodukter och utrymmesmat (chips, godis, alkohol): För båda dessa grupper går det åt mycket energi till tillverkning och transport, medan de ger mycket lite näring.