När till exempel ett äldreboende eller ett kök privatiseras sägs ibland att samma villkor ska gälla som före privatiseringen.

Men det innebär inte automatiskt att yttrandefrihet och meddelarfrihet fortsätter gälla. Den grundlagsskyddade rätten att fritt uttrycka sina åsikter eller lämna ut uppgifter som kan publiceras i skrift eller i andra medier, gäller enbart offentliganställda. För att de rättigheterna ska följa med vid en privatisering krävs det att kommunen eller landstinget har med detta i kontraktet med entreprenören.

— Det är viktigt att ha den tryggheten, att också kunna lyfta frågor som kan vara obekväma. Sen är det också viktigt att det är lika mellan dem som är privatanställda och offentliganställda när det handlar om verksamhet som är offentligt finansierad, säger Ylva Thörn.

Kommunal har drivit i flera avtalsrörelser att yttrande- och meddelarfrihet ska gälla även för privatanställda, men utan speciellt stor framgång. Det hindrar inte arbetsgivarna från att själva ställa det kravet på entreprenörerna, visar vår undersökning.

Svaren i vår enkät visar att okunskapen om de här frågorna är stor. Men uppenbarligen har något hänt i frågan jämfört med 2002 då vi publicerade en liknande undersökning:

• De anställda i verksamhet utlagd på entreprenad har samma yttrande- och meddelarfrihet som offentliganställd personal, enligt 45 av de 137 kommuner eller landsting som har någon form av offentlig verksamhet utlagd på entreprenad. Det motsvarar var tredje kommun eller landsting av dessa.

• Lika många ställer i dag det kravet vid nya upphandlingar. För tre år sen var det endast var tionde kommun som krävde detta.
Kommunals fackliga sektioner har svarat på ungefär samma frågor och bekräftar bilden.

Men liksom förra gången vi frågade är det många som inte vet. Den här gången svarar de flesta, 63 stycken, att de inte vet om personalen har samma yttrande- och meddelarfrihet. Var fjärde facklig företrädare svarar likadant.

Ytterligare ett tecken på att stor osäkerhet råder är att vi endast hittat 16 exempel där svaren från kommuner eller landsting och den fackliga sektionen stämmer överens, där alltså både fack och kommun eller landsting har svarat antingen ja, nej eller vet ej på frågan.

För att komplicera bilden ytterligare gjorde vi en djupdykning i de 10 kommuner/landsting som svarat ja på frågan om yttrandefrihet gäller, och där facket också svarat ja. Av de 10 fanns det i hälften också inskrivet i kontraktet mellan kommun eller landsting och entreprenörerna. I övriga fem kommuner eller landsting tycks uppgiften bygga mer på en from förhoppning om att personalen ska ha samma rättigheter som offentliganställd personal.

I två av de fem fallen där det uppenbarligen finns skriftliga överenskommelser, tycks det ändå inte fungera. Det är inte alls högt i tak, trots skrivningarna om vad som gäller, säger fackliga ombud som Kommunalarbetaren varit i kontakt med.

Politiskt finns det inga som helst skiljelinjer. Det är inte vanligare bland socialdemokratiskt styrda kommuner och landsting än bland borgerliga att driva de här frågorna.
34 procent av de borgerligt styrda kommuner/landsting där entreprenadverksamhet finns svarar ja på frågan om personalens yttrande- och meddelarfrihet medan 33 procent av de s-styrda svarar ja.

Kräver kommunen yttrandefrihet av entreprenörer?

Ja 2002 12%, 2005 32%
Nej 2002 61%, 2005 38%
Vet ej 2002 26%, 2005 30%