Både Helsingborgs och Ängelholms lasarett i Skåne bildade bolag år 2000. I november 2002 beslöt socialdemokraterna att återföra dem till förvaltningsform.

Nu finns en rapport, Erfarenheter från bolagsåren, utgiven av Ekonomihöskolan vid Växjö universitet.

Rapporten visar att på de båda sjukhusen kunde de nya ledningarna fatta snabbare beslut och lämna utförligare information utan att besluten först skulle förankras eller likriktas inom regionen.

— Det blev också en större vi-känsla, berättar professor Lars Lindkvist som står för rapporten tillsammans med ekonomie doktor Lars-Göran Aidemark. Personalen framhäver förmånerna.
Även de små, såsom att få frukt och kaffe, ses som tecken på uppskattning.

– Här har förvaltningssjukhusen en del att lära, säger Lars Lindkvist.

Men det fanns också nackdelar. Facket och medarbetarna kände sig inte delaktiga i besluten. Sjukhuset blev toppstyrt.
Medarbetarna kom allt längre bort från beslutsprocessen. Varken förhandlingar eller medbestämmande var längre honnörsord.

Kommunalarbetaren intervjuade Kommunals ombudsman Hans-Olle Andersson ett antal gånger under den tid lasarettet var bolag. Han såg till en början det nya kollektivavtalet som en spännande utmaning men blev under årens lopp besviken.

– Arbetsgivaren har inte alls levt upp till rätten för de anställda att få heltid. Det finns medlemmar som bara fått 0-1,5 procents löneökning, berättade han. Han sade också att ingen vågade göra något utan att det förankrades hos VD:n Stefan Sallerfors.

I rapporten talar även Vårdförbundet om toppstyrning och till och med en antifacklig ledning.

Rapporten har dock exempel på undersköterskor som ser VD:n som en drivande chef: Han visade dem en uppmärksamhet som de inte fått tidigare.

Uppenbarligen hade Stefan Sallerfors fullt upp i alla fall. Tillsammans med några chefer delade han in lasarettet i affärsområden. Han hade mellan 10-15 möten varje vecka med mer än 15 personer under de tre första månaderna.

Läkarna var kluvna, från att anse att det var en stimulerande utveckling till att tycka riktigt illa om beteckningen affärsområden och vilja ha tillbaka de gamla klinikerna.

I Ängelholm är de anställda mer positiva till bolagsåren. Sjukhusets VD har uppfattats som en bra ledare. Personalens kompetens lyftes fram. Snabbare beslutsgång uteslöt inte lyhördhet och dialog.

Bolagiseringen var, enligt rapporten, en vitamininjektion med målet att utveckla verksamheten. Produktionen tilläts öka i stället för en betoning på besparingar och kostnader.

Idag är bolagen borta. Varför?

Motivet var de ökade kostnaderna men enligt Lars Lindkvist berodde det även på att de socialdemokratiska politikerna var rädda för att sjukhusen skulle säljas ut till utländska intressen.

Rapportförfattarna har även gjort en studie av sex sjukhus, varav två bolagsdrivna. Den visar att cheferna är väl så kostnadsmedvetna inom de traditionella sjukhusen som inom bolagsdrivna sjukhus. Det finns ingen skillnad.