Demokrati är bra för hälsan

Det hävdar professor Töres Theorell som gjort en sammanställning av forskning, fakta och historik kring demokrati i arbetslivet, ”Är ökat inflytande på arbetsplatsen bra för folkhälsan”. Detta i samarbete med Folkhälsoinstitutet som ett led i regeringens kamp mot ohälsan i arbetslivet.

Den dramatiska ökningen av antalet sjukskrivna efter 1995 hänger samman med nedskärningar och omorganisationer. Dessa har i sin tur fått till följd att högre krav har ställts på de anställda samtidigt som de fått mindre att säga till om.

I särskilt hög grad gäller det vårdarbetare i landsting och kommuner.

De 50 procent som har lite kontroll över sin arbetssituation har cirka 40 procents högre risk för att bli långtidssjukskrivna. Känslan av maktlöshet ökar risken för bland annat hjärtinfarkt, sjukdomar i rörelseorganen och magbesvär.

Att under en lång tid arbeta i ”en spänd situation”, höga krav och litet beslutsutrymme, hindrar också lärande i jobbet.

Om situationen plötsligt förbättras kan man få svårt att dra nytta av lättnaden.

Gunnar Ågren, chef för Folkhälsoinstitutet, framhåller att Töres Theorell har visat att det går att göra hälsokonsekvensbeskrivningar innan man gör förändringar i arbetslivet. Hade man gjort det i början på 1990-talet hade kanske hälsoläget i landet varit ett annat.

— Det räcker inte med att säga att demokrati är bra för hälsan. Vi måste kunna räkna ut hur bra den är för hälsan, säger Gunnar Ågren.

Läs mer på: www.fhi.se