Chefen har kränkt mig
Efter fyra månaders vikariat på ett sjukhem följde jag med arbetsgivaren till ett äldreboende, där jag var i fem månader och trivdes. Ett par månader innan vikariatets slut frågade jag om jag fick fortsätta, men fick inget besked.
Strax innan jag skulle sluta sa jag till chefen att jag måste få veta. Hon dröjde ytterligare innan jag fick ett negativt svar. Sedan fick en person den fasta anställning, som chefen sagt inte fanns. En arbetskamrat berättade att kollegorna frågat varför jag måste sluta och att chefen svarat att någon skvallrat om mig för henne. Hon sa även vad skvallret gick ut på och bad kollegorna hålla tyst, hon ville själv berätta för mig. Men i stället undvek hon mig.
När jag slutat behövde jag ett intyg och ringde chefen, som sa att hon ville prata med mig. Jag sa att hon kunde prata med mig när jag hämtade papperet. Men hon sa inget då heller!
Vårdtagarna tyckte om mig och blev besvikna när det dök upp en ny människa . Jag kände mig sårad och ilsken. Chefen borde pratat med mig och jag borde själv fått välja om jag ville ta upp saken med arbetskamraterna. Jag ser hennes beteende som tjänstefel och en kränkning.
Hon har anställt fyra personer efter det att jag slutat.
Jag har nu ett nytt jobb och trivs väldigt bra, men kan inte glömma. Jag hoppas att chefen läser detta och förstår att hon gjort fel!
Ilsken och sårad
Utifrån din beskrivning tycker jag att du visat stort tålamod och att du verkligen försökt få besked. Så här får det inte gå till.
Du tar ansvar för vårdtagarna, men har blivit illa behandlad. Det är ens rättighet att i god tid få information från chefen. Jag tycker också att den arbetskamrat som ”skvallrade” om dig borde tagit upp saken med dig först och inte gått direkt till chefen.
Chefen leder och har ansvaret för verksamheten och arbetsklimatet är beroende av hur tydlig han eller hon är. Varför pratade kollegan inte med dig först? Det finns en övertro på att chefen ska fixa allt! Det behövs också träning i tydlig och öppen kommunikation kollegor emellan.
Nu hoppas du att chefen ska förstå vilket misstag hon gjort. Tyvärr tror jag att du då är för optimistisk. Chefen smet från sitt ansvar och visade brist på civilkurage, en egenskap som mer och mer tycks bli en bristvara.
Det positiva är att du nu har ett nytt jobb som du trivs med. Du har gått vidare trots det tråkiga du råkat ut för. Det har du gjort bra!
