I början av år 2000 gjorde Gällivare kommun heltid till norm för de kommunanställda. För att det skulle fungera ansåg kommunen att personalen måste ställa upp på att blanda dag-, kvälls- och nattarbete.

Knappt ett år senare följde kommunen upp heltidsreformen med en enkät till personalen. På frågan ”Hur tycker du att rotationsarbetet fungerar för dig som person” kryssade 30 procent av de svarande för siffran ett eller två på en tiogradig skala där ett betyder ”mycket dåligt”.

I kommentarer till svaret skriver många att de inte kan sova efter nattpassen, får magbesvär och känner sig slitna.

47 procent tycker också att rotationsarbetet gör vården sämre. Det är svårt att få kontaktmannaskapet att fungera, och de gamla vet inte längre om det är dag eller natt när den vanliga dagpersonalen plötsligt dyker upp på natten.

Heltidsreformen föregicks av konflikter. Kommunal var för, medan många anställda var emot. Största stötestenen var rotationsschemat.

Ett annat problem var att de som ville fortsätta på deltid var tvungna att lämna sin vanliga arbetsplats och gå in i en pool, och det var många som inte ville det.

Strax före reformen gjorde Kommunalarbetaren ett reportage från Gunillahem i Gällivare, där många anställda var emot förslaget. Av de fem anställda som uttalade sig då är bara två kvar. En har slutat, två är långtidssjukskrivna.

Men undersköterskan Mia Nilsson är kvar. Då ville hon inte jobba heltid, och inte byta arbetsplats. Nu jobbar hon heltid, men hon tycker inte om det.

— Det är för tufft att jobba heltid. Ja, det kanske går om man är mer folk, men inte som det är idag.

Hon har ansökt om deltid, men det verkar inte som det går att ordna på arbetsplatsen.

Hon är inte heller förtjust i rotationsschemat. Tack vare en mamma som rycker in som barnvakt har det löst sig rent praktiskt, men det är ändå för tungt att jobba natt, tycker hon. Sist hon skulle gå natt tog hon semester för att slippa.

— Och så ska det ju inte vara, att man måste ta semester för att jobbet är för tungt.

Kommunens kostnader har också ökat, framförallt på grund av mycket övertid och stort vikariebehov. För sjukskrivningarna är många. Antalet sjukdagar per årsarbetare är 42, vilket är mycket högt. Sjukskrivningarna hade börjat öka rejält redan året före heltidsreformen, och ökningen fortsatte.

Marlene Furbeck, tf socialchef i kommunen, tycker att sjukskrivningarna är den stora framtidsfrågan för kommunen. Någon färdig lösning har hon förstås inte, men utbildning, satsning på friskvård och åtgärder för arbetsmiljön är viktiga, tycker hon.

Hon tycker det är att göra det för enkelt att säga att heltiderna och rotationsschemat är huvudorsaken till sjuktalen. Visst är det slitsamt att blanda dag- och nattarbete, men hon tycker också att det ger den fördelen att personalen får ett helhetsgrepp på verksamheten. I enkäten till personalen var det också ett antal som delade den åsikten.

Som en lösning på problemet vill hon nu gärna prova nya schemamodeller, som kan minska problemen.

Kenneth Sjöström på Kommunals Gällivaresektion berättar att heltiden och rotationsschemat inte är frågor som Kommunal jobbar med nu. Rotationsschemat fungerar bra på många ställen, och där det inte fungerar får man lösa det lokalt.