Bild:

På Arbetarskyddsnämndens konferens ”Säg adjö till belastningsskador” tog forskaren Göran Hägg ett exempel från Norge. Arbetare med ansträngande armrörelser på chokladfabriken Freja följdes under 60 veckor. Av dem som arbetade ”dynamiskt”, det vill säga tog i och vilade växelvis klarade sig 70 procent utan besvär. Av dem med ett statiskt mönster i sitt arbete, det vill säga med en jämn belastning hela dagen hade de flesta sökt hjälp för muskelsmärtor efter 60 veckor.

— Det hade inte med antalet kaffepauser att göra utan mer med HUR man arbetar, säger Göran Hägg.

De som hade förmågan att ta tillfället i akt och slappna av vid avbrott när en maskin gått sönder mådde till exempel bättre än de som behöll spänningen i musklerna.

— Människor har olika fallenhet för att ta chansen, säger Göran Hägg.

Han betonar att man i just denna undersökning fokuserade på sättat man arbetar på. Allmänt sett är förstås arbetets organisation och arbetsplatsens fysiska utforming minst lika viktiga för att undvika arbetsskador.

Hur ska kvinnor som jobbar i vården bära sig åt för att få dessa mikropauser?

— Det är tid man behöver. I vården är arbetet ofta väldigt inrutat och man hinner inte ta de där korta pauserna. Men det gäller att vara kreativ i de olika yrkena och se vad man kan hitta på själv, säger Göran Hägg.

— Det enda positiva med rökning är att man får gå ifrån en stund, säger han och efterlyser andra anledningar till legitima pauser.

Ett sätt att undvika arbetsskador är växla mellan olika arbetsuppgifter för att få mer variation i belastningen.

— Inom IT-branschen växer det nu upp ”callcenters”, i inte minst i glesbygderna. Där finns inte mycket annat att göra än att sitta vid telefonen med en bildskärm framför sig hela dagarna. På orten är kanske callcentret och äldrevården de enda arbetsplatserna. En idé vore att jobba halva veckan som telefonist och halva i äldrevården, säger Göran Hägg.

Det är inte belastningens storlek som är avgörande för om man får besvär vid långvariga låga belastningar som exempelvis datorarbete. Avgörande är i stället dess varaktighet och tidsmönster.

Förklaringen till detta är de så kallade ”askungefibrerna”, muskelfibrer som är igång från bittida till sent utan återhämtning. Får inte muskelfibrerna vila startar en kemisk process som leder till smärtor och spänningar. Om musklerna är igång eller ej går att mäta med elektorder fastsatta på huden.

Det finns ett intresse för ergonomi i klassisk bemärkelse hos svenska arbetsgivare, anser Göran Hägg. Däremot är det en dålig förståelse för kopplingen mellan ergonomi och arbetsorganisation. Han påpekar att det finns forskning som visar att god ergonomi och kvalitet hör ihop. Det borde vara intressant för arbetsgivarna, om inte annat av ekonomiska skäl.

Medarbetarinflytande välkomnas men framförda synpunkter tappas lätt bort, enligt hans erfarenhet.

— Man förbiser golvets folk när det kommer till kritan, säger Göran Hägg.