Styrande politiker talar om att man satsar på skola, vård och omsorg. Under 90-talet ökade trycket på kommunerna inom dessa områden. Fler och äldre pensionärer, fler barn på dagis och fler skolbarn.

Men den lilla tillväxt som kom i slutet på 90-talet efter alla år av nedskärningar, vilar inte på stabil grund.

Det är framför allt inom vården, omsorgen och skolan som kommunerna väljer att i allt högre grad använda sig av kortidsvikarier. Utan anställningstrygghet väntar massor av kommunalare varje morgon på om telefonen ska ringa. Andra har vikariat någon månad i taget så länge de sjukskrivnas läkarintyg räcker. Under somrarna när vi andra är lediga kan det bli längre vikariat.

I november förra året fanns det sammanlagt 95 609 timavlönade i kommunerna. På sex anställda gick det en timavlönad.

Vi har, kommun för kommun, inventerat i vilken utsträckning kommunalare går som timvikarier. Vi synade stora grupper som undersköterskor, vårdbiträden, barnskötare, vårdare, ekonomi- och skolmåltidsbiträden och städare.

Värstingkommunerna visade sig vara Grums i Värmland och Vingåker i Sörmland. 23 procent, nästan var fjärde kommunalare, är där springvikarie.

Genomsnittet i landet är 12 procent. Eftersom alla springvikarier inte är med i facket är den totala siffran högre.

I Östhammar, Uppsala län, och Gällivare, Norrbotten, var bara 1 respektive 2 procent timavlönade.

I Gällivare var så många som 58 procent anställda (eller långtidsvikarier) på heltid. I Östhammar bara 26 procent.

Genomsnittet i landet är 32 procent.

Hur många är timavlönade i din kommun?
Hur många kommunalare inom skola, vård och omsorg är timavlönade respektive deltidsanställda?

Fler artiklar om timvikarier finns i tidningsupplagan av Kommunalarbetaren nr 16.