Jag skäms för min arbetsplats
På mitt jobb myglar och trixar mina arbetskamrater. De manipulerar tidlistor, kör privat med företagsbilen och struntar i socialstyrelsens föreskrifter för dokumentation och kvalitetssäkring.
Vår chef visar sig bara en gång i månaden, kan inget om avtal och är för stressad för att kolla hur verksamheten flyter.
En efter en har slutat men kärntruppen som styr och ställer är så klart kvar. Snart slutar jag också, för det brinner i mig av lust att få skvallra. Men så gör man ju inte. Jag skäms över att vara en del av den här arbetsgruppen för det är ju fler utifrån som ser, men håller tyst. Om man bortser från mina arbets"kamrater" är mitt jobb för övrigt toppen. Hur ska jag bära mig åt? Dyster undersköterska
Det låter ju som total anarki! I botten ligger helt klart ett ledningsproblem.
Din reaktion är sund, detta kan inte få fortgå och det är inte så här våra skattepengar ska användas. Dessutom mår både patienter och personal dåligt av förhållandena.
Jag anser absolut inte att det vore att skvallra att ta bladet från munnen. Det handlar i stället om att ta ansvar. Berätta för chefen om hur det står till och ta med någon du litar på, kanske din fackliga representant, under det mötet. Detta är hårda saker och du bör inte vara ensam när du berättar. Om chefen inte är med på noterna, hota med att gå vidare till hans/hennes överordnade. Visst kommer det att bli ett jäkla liv. Men vad som än händer kommer det inte att vara ditt ansvar!
