Svartjobben är kvar trots rut

Experter och forskare har olika bilder av verkligheten.

Alla menar att en viss del svartarbete finns kvar, men man är oense om omfattningen.

En rapport från högskolan i Kristianstad slår fast att 22 procent av 249 tillfrågade anställda i rut-företag fått frågan av kunderna om de vill städa svart.

Vesa Leppänen som står bakom rapporten menar att det är osäkert hur rut-reformen påverkat svartarbetet.

– Det är möjligt att den svarta branschen har fått draghjälp av rut-reformen genom att det nu blivit mer socialt accepterat att anlita hushållstjänster, säger forskaren Vesa Leppänen.

När skattesubventioner används för att skapa arbeten riskerar dessa jobb att förbli lågbetalda och ha otrygga villkor. Det visar sociologen Elin Kvist vid Umeå universitet.

– I rutbranschen finns en symbiotisk relation mellan formellt reglerat vitt arbete och det informella oreglerade svartarbetet, säger Elin Kvist.

Hon har intervjuat 200 företagare. Ingen av dem säger att de själva jobbar svart.

– Det de säger är att det finns andra som gör det. Men där-emot kommer det fram när de berättar hur de organiserar arbetet. En av dem berättar att hon vet att hennes anställda arbetar svart hos hennes kunder. Hon väljer att se genom fing- rarna, eftersom hon inte kan erbjuda så mycket arbete att de anställda kan försörja sig.

Elin Kvist anser att det svarta arbetet ökat i takt med att den vita sektorn växt sig stor.

– Systemet med deltidsanställda öppnar för en svart marknad.

Tage Alaleto, kriminolog, Umeå universitet, har studerat vilka som jobbar svart.

– Det är de som har låga inkomster, vikarier som behöver pengar omedelbart.

Johan Huldt, branschansvarig på Almega, anser däremot att svartarbetet i stort sett försvann när rut-reformen infördes.

– I dag kan du handla rut vitt för någonstans 150-250 kronor från företag med kollektivavtal, efter skattereduktion. Rimligen är det inte så mycket att tjäna på att använda den svarta marknaden.

Att anställningsvillkoren i rut-branschen skulle bidra till svartjobb känner inte Johan Huldt igen:

– Lönerna ligger i linje med andra branscher, när man kommer in ligger de på drygt 19 000 kronor. Det är klart att det blir mindre om man tar en deltidstjänst. Men företagen arbetar för att öka sysselsättningsgraden.

Enligt Johan Huldt uppger Almegas medlemsföretag att konkurrens från den svarta marknaden minskat avsevärt sedan rut infördes.

– I de fall det förekommer svartstädning är det sannolikt ensamföretagare eller privatpersoner som erbjuder tjänster på egen hand. De är också extremt svåra att upptäcka, säger Johan Huldt.

Annika Persson är utredare på Skatteverket och ansvarig för en rapport om svartarbete inom rut och rot. Hon anser inte heller att den svarta marknaden för rut-tjänster är särskild stor.

– Kunderna väljer de bra före-tagen som är skötsamma. När den vita marknaden växt har efterfrågan för svartarbete minskat.

Hon menar också att Skatteverkets undersökningar av attityd till svartarbete visar på det.

– Det är färre i dag som tycker att det är okej att köpa tjänster svart.

I rut-branschen jobbar många deltid och har låga löner, kan det leda till svartjobb?

– Vi har inte tittat på de enskilda utan utgått från företagen. Men med dålig arbetsmiljö och dåliga arbetsvillkor följer ofta svartarbete. Därför är det viktigt att arbetsgivarna har kollektivavtal.

Alla som KA pratat med är överens om att det inte går att få fram en sanning om hur omfattande svartarbetet är.

– Att objektivt säga att så här mycket är det, det tror jag inte på, säger Annika Persson.