Strid om lönerna i var femte sektion

– Det är en handfull, att det skulle vara 20 procent känner jag inte igen, säger Kommunals avtalssekreter­are Lenita Granlund.

Sotenäs i Bohuslän var en av de första kommunerna i landet som ville ha hjälp från parterna centralt för att få igenom satsningen. 

– Vi har inte fått någon hjälp, man får kämpa med facklig politisk samverkan, säger Petra Sundbladh, Kommunal Sotenäs.

Medlemmarna i Sotenäs har demonstrerat för att habiliteringspersonal och boendestödjare ska få del av undersköterskesatsningen. Hoppet stod till att kommunstyrelsen i början av februari skulle fatta beslut om att alla skulle få del av satsningen. Men 30 undersköterskor i habiliteringen har inte fått extra pengarna.

– Det är ett svek, säger Petra Sundbladh. 

LÄS OCKSÅ: Lönelyft – trots ”fel” titel

Betydligt fler förhandlingar har slutat i oenighet jämfört med hur det brukar se ut. I avdelning Stockholm har förhandlingarna i cirka hälften av kommunerna avslut­ats i oenighet. 

– Vi driver det lokalt som brott mot kollektivavtalet, säger ombudsman Per Bexelius.

Om inte fack och arbetsgivare enas lokalt lämnas tvisterna vidare till Kommunal för central tvist. Än så länge har det skett med tre kommuner i Stockholms län.

– Vi vet inte hur långt de är gångna, vi vet att det tar tid, säger Per Bexelius.

Han utesluter inte att det kan bli fler tvister som går vidare.

I Halmstad har Kommunal förklarat sig oenig med arbetsgivaren när det gäller 330 medlemmar som arbetar som personliga assistenter och boendestödjare.

– Vi hävdar kollektivavtalsbrott, vi anser att de har undersköterskeutbildning och utför de arbetsuppgifterna, därför tycker vi att de ska ha satsningen. De ­arbetar på gruppboenden men har inte titeln, men Halmstad kräver det i annons­erna, säger ombudsman Sofie Knutsson.

Ärendet ska skickas upp till Kommunals förbundskontor.

Agneta Jöhnk är chef för enheten för ­arbetsgivarfrågor på SKL. Hon anser att det är mycket att en femtedel av Kommunals sektioner svarat att förhandlingarna avslutats i oenighet.

– Det här är en unik satsning där våra arbetsgivare prövar sig fram, det kan vara så att vi skulle ha varit tydligare i avtals­texten och det kan vara så att det är svårbedömt, säger hon.

Kommunals Lenita Granlund hävdar att de tvister som finns hos facket egentligen inte handlar om att man är oenig om undersköterskesatsningen generellt, utan att man är oenig om vissa grupper eller individer.

– Det handlar om att man ska titta på personer, vad de gör för arbetsuppgift­er. Man ska titta på titulaturer, säger Lenita Granlund.

Hon ser bara en väg att gå.

– Om man blir oenig lokalt, ser vi det som ett brott mot löneavtalet. Om det är uppenbart så att undersköterskor med undersköterskeutbildning inte har fått då är det ett brott mot löne­avtalet och då begär man tvisteförhandling. Sedan hade det kanske gått att lösa ändå, säger Lenita Granlund.

Hon hävdar att det är få tvister, men säger samtidigt att fler kan vara på väg. Även om Kommunal kan driva kollektivavtalsbrott till Arbetsdomstolen, AD, är det inte givet att facket gör det.

– Vi utgår från att man kommer att lösa tvisterna, säger Lenita Granlund.

LÄS OCKSÅ: Här blev även barnskötarna vinnare

KA:s kontakter med Kommunals lokala företrädare och avdelningsombudsmän runt om i landet tyder på att fler tvister är på väg upp till Kommunal centralt. Det är dock en långdragen process eftersom tvisterna gäller enskilda individer och fakta granskas i varje enskilt fall. 

Om avgörandet av de centrala tvist­erna kommer att bli vägledande för andra tvister är oklart.

Både fack och arbetsgivare anser att politiker i kommun, landsting och regioner har ett ansvar.

– Politikerna är den största arbets­giv­aren i Sverige, det är en miljon medarbetare som politikerna har ett arbets­givaransvar för, säger Agneta Jöhnk.