Så blev de nya vårdavtalen

– Det stämmer. I en avtalsförhandling gäller det att ge och ta. De eftergifter som är gjorda ligger i paritet med övriga avtalslösningar i branschen, säger Kommunals ombudsman Lars-Sture Johansson.

Vårdföretagarnas förbundsdirektör Inga-Kari Fryklund säger att trots löneökningar som överstiger 2,2 procent, det så kallade märket på arbetsmarknaden, så ryms avtalet inom märket.

– Det är ju en helhetslösning, så det håller sig inom märket. Det är en ökning för undersköterskor med 1200 kronor i genomsnitt och 700 kronor för övriga, men vi har flyttat fram avtalet så att revisionen är från den 1 mars 2017.

Är det framför allt det som gör att ni kan säga att det håller sig inom märket?

– Ja, det är en del. Och sedan att det blev ett längre avtal, ett 18-månadersavtal.

Lägstalönerna är ett kapitel för sig. Kommunal har på det här avtalsområdet drivit att företagen inte ska använda potten till att höja lägstalönerna. Därför vill Kommunal splittra datumen för höjningen av lägstalönerna och den ordinarie lönerevisionen. Och det fick man nu igenom, vilket gör att det dröjer till den 1 november 2017 innan den lägre lägstalönen i avtalet, för outbildade, höjs till 17930 kronor i privat äldreomsorg, och till 18278 i vård och behandling samt omsorgsverksamhet.

– Det innebär att företagen inte kan använda potten för att höja lägstalönerna. Det är vår stora vinst i det här, säger Lars-Sture Johansson.

Samtidigt tas den högre lägstalönen för utbildade bort ur avtalet, men finns angiven i en protokollsanteckning, enligt Johansson.

– Motpartens vinst är att den högre lägstalönen för utbildade inte finns kvar i avtalet längre. Men den är inte slopad, säger han.

De nya löneavtalen har fått skrivningar som ska vägleda företagen i lönesättningen av nyanställda. Följer bolagen inte detta utan lönesätter nyanställda med utbildning för lågt, kan Kommunal peka på protokollet och kräva att den högre lägstalönen ska tillämpas i företaget, förklarar Lars-Sture Johansson. 

Vårdföretagarnas Inga-Kari Fryklund säger att arbetsgivarna är nöjda med de nya avtalen, även om det var osäkert in i det sista om man skulle acceptera medlarnas bud i går kväll, den 12 december.

– Vi var angelägna om att få ihop ett helhetspaket där vi kände att det här är bra, att det fungerar bra framåt både vad gäller flexibiliteten för arbetsgivarna men också viktigt att vi har avtal, som gör att vi är attraktiva som arbetsgivare. Nu fick vi det i hamn och vi är väldigt glada, och jag hoppas att Kommunal är det också, säger Inga-Kari Fryklund.

Hon är däremot kritisk till Kommunals utspel i inledningen av avtalsrörelsen där hon anser att Vårdföretagarna blev beskyllda för att syssla med lönedumpning. Kommunal tog då fram statistik som visade att lönerna i privata vårdföretag generellt låg lägre än i kommuner och landsting.

Något som även Kommunalarbetaren kunde visa i vår stora granskning av vinster i välfärden.

Men detta gäller alltså inte Vårdföretagarnas medlemsföretag, enligt Inga-Kari Fryklund.

– I själva verket är det så att lönerna i våra medlemsföretag är betydligt högre än när du jobbar i kommuner och landsting. Vi har fått siffror på det nu.

Enligt den partsgemensamma statistiken är den genomsnittliga lönen för en undersköterska anställd i privat sjukvårdsverksamhet på Vårdföretagarnas område drygt 1000 kronor högre än för landstingsanställda undersköterskor. Den ligger på 25065 kronor hos Vårdföretagarna och 24044 kronor i landstingen. I äldreomsorgen skiljer det drygt 800 kronor. Medellönen i privata bolag ligger på 24673 kronor. Och i kommunerna var den innan årets lönerevision 23855.

Men jämförelsen har brister, enligt Kommunal. I de privata företagen är det inte ovanligt att anställda gått med på så kallade ”all Inclusive-avtal”, där ersättningar som övertid till exempel avtalats bort med den enskilde och lagts på grundlönen.

I de nya avtalen har Kommunal fått in skrivningar som ska minska det som Kommunal kallar missbruk med dessa enskilda överenskommelser. Det ska framgå vad som är vad, hur medarbetaren kompenseras. Det ska vara skriftligt och i uppföljningen av avtalet ska ”all inclusive” redovisas.

– Sammantaget innebär detta att vi kraftigt ökar vår insyn gällande ”all inclusive” och att vi äntligen skapar ordning och reda, säger Lars-Sture Johansson.

När det gäller jouren har en arbetsgrupp tillsatts, som har till uppgift att komma med förslag på hur jouruttaget kan minska.

Kommunal var aldrig tveksamma inför medlarnas bud, säger Lars-Sture Johansson.

– Förhandlarna och delegationerna är mycket stolta över att ha tecknat de sista avtalen som innefattar en undersköterskesatsning. Det Kommunal lyckats med i denna avtalsrörelse är historiskt.