Pipsa har jobbat 25 år på Samhall

Hon är en av omkring 1 300 Samhallanställda som har medlemskap i Kommunal. Men förutom att arbetsgivaren heter så, har hon inte mycket med Samhall att göra. Hon städar på kyrkans förskola, Linden i Västanfors, som köper tjänsten av Samhall.
  Förskolan ligger i en villa, högt ovanför sjön Kratten. Det är kyrkoherdens gamla bostad.
  – Jag tror inte att jag skulle få Samhalljobb i dag, säger Pipsa Heidling.

Pipsa Heidling.

Denna arbetsmarknadsåtgärd är något av sista anhalten i systemet, på så vis att alla andra möjligheter ska vara prövade innan.
  Men Samhall har som mål att varje år ska sex procent gå vidare från Samhall. Antingen till annan arbetsmarknadsåtgärd eller till den ordinarie arbetsmarknaden. Oftast sker det via praktikplats.
  Anställningen är skyddad under ett års tid, och ungefär hälften av dem som prövar något annat är tillbaka på Samhall innan året är slut, visar siffrorna.
  Pipsa Heidling provade som städledare på ett äldreboende, men plötsligt blev kommunen av med anbudet.
  – Jag prövar gärna något annat, men det är svårt att få praktikplats här i Fagersta.
  Sen 80-talet har verksamheten förändrats, från industri, den skyddade verkstaden, till ett serviceföretag, där städning dominerar. Mer än en fjärdedel jobbar med städuppdrag. I Fagersta är det nästan enbart städning, bland annat inom ramen för LOV, lagen om valfrihetssystem.

Annica Ignberg.

I de lätt slitna fabrikslokalerna i Fårbo industriområde i utkanten av Fagersta sitter Ingela Jaf och Annica Ignberg Sjögren, i ett trångt kontorsrum och samordnar städuppdragen.  På de gula väggarna samsas två väggklockor om tiden och utrymmet.
  De fungerar som arbetsledare för städarna. De skriver scheman, gör arbetsordningen. De ser till att dagen fungerar.
  Annica, med snart 20 år på Samhall, prövade på konditorijobb ett tag men klarade inte lyften.
  – Vi är folk med arbetsskador. För mig har det alltid varit som vilken arbetsplats som helst. Det är bara det att vi är lite lemlästade, lite ledbrutna.
  Ingen vet hur många Pipsa Heidling det finns på Samhall, personer som antagligen inte borde vara där, förklarar Samhalls marknadsdirektör Mats Eliasson.
  – De finns. Vi har inget maktmedel att säga att du ska gå ut. Vi är beroende av att de både vill och kan gå vidare från Samhall, säger han.

På utsidan finns samtidigt ytterligare cirka 180 000 människor, som skulle kunna bli anvisade till Samhall. Kön växer varje år, förklarar Samhalls marknadsdirektör Mats Eliasson.
  – Förut hade varje företag ett Samhall. Slimningen i vårt samhälle är brutal.
  Han anser att fler aktörer måste hjälpa till och ta hand om alla dessa människor med gedigna kunskaper, men där det kanske inte alltid går lika strömlinjeformat som för människor utan funktionsnedsättningar.
  – Jobben finns, men vi har tagit bort många av de anställningar våra medarbetare skulle funka i.