Lenita Granlund: ”Vi sviker inte några”

Vi träffar Kommunals avtalssekreterare Lenita Granlund några dagar efter att krutröken har lagt sig. Att det inte blir någon samordning mellan de 14 LO-förbunden i den kommande avtalsrörelsen, för första gången sedan 1993, slog ner som en bomb i slutet av oktober (läs mer här). Och Kommunal var ett av förbunden som sade nej tack. Framför allt vände sig Kommunal mot en allmän låglönesatsning. Men det var inte Kommunals mål att få ut mer pengar till undersköterskorna det sprack på.  

Tror du IF Metall, som stödjer er, förstår att ni vill satsa även på dem som inte har yrkestiteln undersköterska?

– Vi har pratat om att yrkesutbildningen är vägledande.

Om man har en annan utbildningsväg, är man aktuell då?

– Ja, vi menar de som har yrkesutbildning.

Men skötare och en del andra grupper ingår också?

– Ja.

LÄS OCKSÅ: Avtalsrörelsens hetaste frågor

Totalt är det omkring 150 000 personer som skulle bli aktuella. Alla jobbar inte i kommuner och landsting. 

Blir det svårare att få igenom kravet med Vårdföretagarna, som är mer knutna till Svenskt Näringsliv än vad Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, är?

– Nej, det tror jag inte. Vi har acceptans att lyfta den här gruppen. Då gäller det oavsett arbetsgivarorganisation.

Att prioritera undersköterskor, är det inte ett svek mot Kommunals andra yrkesgrupper?

– Vi sviker inte några. Vi påbörjar en resa för att ändra relativlönerna. Jag tror att vi måste börja någonstans, för tidigare metoder har inte gett effekt. Får vi igenom det här så bryter vi igenom, hela systemet, genom att peka ut en grupp och få acceptans.

I KA:s undersökning bland de fackliga sektionerna (läs mer om den här) hamnar frågan om krontalspåslag, det vill säga inga löneökningar i procent, i topp. Det har historiskt sett varit Kommunals ”trick” för att få ut mer pengar än vad det så kallade ”märket” ger. Märket är löneökningarna i det avtal som industrifacken träffar med sina motparter, alltid formulerat i procent.

Går krontalspåslag att förena med en satsning på undersköterskor?

– Det gör det. Oavsett hur avtalsrörelserna har sett ut så har vi omvandlat ”märket” till kronor i våra kollektivavtal, och så tänker vi fortsätta att göra. De extra satsningar som ska ske, de måste ske i kronor.

Satsningen på undersköterskor ska alltså ske i krontal över märket, inte i procent?

– Ja, precis.

Hur mycket mer handlar det om?

– Det är en förhandlingsfråga, vi har inte formulerat våra avtalskrav än. 

Hur förklarar ni för lågavlönade medlemmar ert nej till en låglönesatsning?

– Låglönesatsningarna som har gjorts har medlemmarna själva fått bekosta genom försämrade villkor. För att få ut mer än märket har vi tidigare fått sälja villkor, frysa tillägg och så vidare.

I förra avtalsrörelsen var en sådan ”avräkning”, som Lenita Granlund kallar det, att avtalet förlängdes med en månad. Så det sista avtalsåret blev 13 månader långt, vilket i teorin gör det billigare för arbetsgivarna.

LÄS OCKSÅ: Fem kommunalare om avtalsrörelsen

Avtalskraven blir färdiga strax före jul. Arbetskläder finns sannolikt inte med. Kommunal vill avvakta de juridiska processer som pågår. Däremot kommer rätt till heltid att ingå.

– Det är ett absolut krav vi kommer ha i avtalsrörelsen.

Är det ett ramavtal om heltid ni vill ha med SKL?

– Det är en förhandlingsfråga, men vi måste komma överens om hur vi kan styra upp processen. Och så måste det finnas en bortre parentes om när det ska vara infört.

Är det inte en uppenbar risk att ni just måste ”räkna av” i någon annan del i avtalet för att få igenom heltid?

– Så ser vi inte på frågan, det här är en viktig fråga för hela sektorn. Det måste vara bra villkor. Det handlar om löner, men också om att kunna jobba heltid och försörja sig på sin lön. Det är ett sätt att göra det attraktivare helt enkelt. Då duger det inte med deltid längre.

Eventuellt vill Kommunal också ha en förändring av jourtidsbestämmelserna. Men hur och på vilket sätt är inte klart.