Kommunalare fick mindre löneökning

År 2014 fick Kommunals medlemmar i kommuner och landsting knappt två procent i löneökning i genomsnitt. 

Tjänstemän och akademiker fick ut 3–6 procent. Många av dem hade då siffer­lösa avtal där lönens storlek bestäms i varje kommun och landsting. Detta har facken gått med på för att få mer än märket, den norm för löneökningar som sätts av part­erna inom industrin. Men då krävs att kunna utnyttja marknadskrafterna.

Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, vill att även Kommunal ska ha sifferlöst avtal. Det säger Lenita Granlund bestämt nej till.

– Vi behöver en siffra i våra centrala avtal, men det krävs bättre tillämpning av avtalen lokalt så att det lönar sig för oss att utvecklas i arbetet.

INTERAKTIV GRAFIK: Den vilda jakten på avtalet 

För Kommunal har industrins märke varit ett lönetak. Johan Ingelskog, enhetschef på arbetsplats- och avtalsenheten på Kommunal, säger att förbundet i förhandlingarna fått en prislista på försämringar för att få igenom lönekrav i nivå med LO–samordningens nivå.

– Det har handlat om sämre las-regler, uteblivna eller lägre höjningar av OB och andra ersättningar eller senarelagda datum för löneökningar, säger han.

I det nuvarande avtalet med SKL för 2013–2016 gick Kommunal bland annat med på att förlänga avtalet en månad samt att inte höja lägsta lönen lika mycket för dem som saknar gymnasieutbildning i yrket.

Inger Örtendahl var medlare mellan Kommunal och SKL i förhandlingen 2013. Hon känner igen prislistan.

– När vi medlare kallas in är vår uppgift att se till att det blir ett avtal i nivå med märket. Bästa sättet att undvika prislistan är att se till att inte hamna i medling.

Hon har bakgrund som bland annat ordförande i SHSTF, som Vårdförbundet hette då. I den rollen kämpade hon för hög­re löner till sjuksköterskorna.

Hennes råd är att Kommunal bör dela upp undersköterskorna i flera grupper, det ökar chansen att få löneökningar som märks. Hon tror att löneökningen blir för liten om en för stor grupp ska vara med.

– Vi satsade på olika grupper av medlemmarna beroende på yrke och ansvarfulla arbetsuppgifter, som barnmorskor och diabetessjuksköterskor. Ena avtalsrörelsen satsade vi på några grupper och nästa avtalsrörelse på andra grupper.

GUIDE: Frågor och svar om avtalsrörelsen

Ingemar Göransson, tidigare utredare i LO, har varit med om många avtals­rörelser. Han tycker att Kommunal gör rätt som denna gång vill satsa extra på under­sköterskorna.

– Med stödet från IF Metall kommer det att gå vägen, politikerna tvingas att lyssna, säger han.

Ingemar Göransson tycker att Kommunals dåliga löneutveckling, jämfört med andra, till stor del beror på egna misstag, att gå med på individuell lön och inte vårda avtalets lägsta löner.

– Kommunal kommer aldrig att få samma stöd av marknadskrafterna som tjänste­männen. Därför behövs höjda lägstalöner som en press uppåt för hela gruppen, säger han.

GUIDE: Stora avtalsordlistan

Lenita Granlund håller inte med om att Kommunal hade haft bättre löneutveckling med det gamla lönesystemet, som kallades tarifflöner.

– Det är inte fel med individuell lön, de som utvecklas i arbetet måste kunna få mer betalt för detta. Men det krävs bättre verktyg för fack och arbetsgivare i kommuner och landsting så att avtalet tillämpas på det sätt vi har kommit överens om.

Men hon håller med om att höjda lägstalöner är viktigt.

– Det är ett av våra tre viktigaste krav i avtalsrörelsen, säger hon.

Den 21 december lämnar Kommunal över sina avtalskrav till SKL.

Grafik: Peter Önnestam
Foto: Istock