På fredagsförmiddagen lämnade åklagaren in stämningsansökan mot 32 personer kopplade till hemtjänstföretaget Jome i Södertälje. Företagets ledning, en delägare som även varit anställd, samt en anställd som arbetade på kontoret, har enligt ett pressmeddelande från Åklagarmyndigheten haft ledande roller i bedrägerierna.

– Vi åklagare anser att de begått gärningarna tillsammans och i samförstånd med varandra, det vill säga att haft en gemensam brottsplan, säger kammaråklagare Kristina Lindhoff Carleson vid Internationella åklagarkammaren, i ett pressmeddelande.

Övriga åtalade är brukare, anhöriga och hemtjänstpersonal. 

Misstankarna om bedrägerier går dels ut på att man lurat biståndshandläggare att bevilja hemtjänst för personer som inte haft rätt till den. Sedan har man tagit betalt av kommunen utan att insatserna har utförts. De bedrägerierna beräknas uppgå till 5,2 miljoner kronor.

De misstänkta bedrägerierna handlar också om felaktigt utbetalade nystartsbidrag från Arbetsförmedlingen, totalt drygt 1,5 miljoner kronor. Anställda och även några ur ledningen har beviljats nystartsjobb, trots att de redan varit anställda i företaget eller varit företrädare för det. Dessutom menar åklagarna att anställningarna i grunden varit en del av ett bedrägeri och därför inte kan vara berättigade till nystartsbidrag.

I stämningsansökan framgår att en del av bevisningen handlar om att personer varit registrerade som anställda hos Jome, trots att de inte har arbetat där, som KA har skrivit om tidigare.

Det framgår också att åklagaren menar att fler personer än vad som är misstänkta har fått löner utbetalade utan att arbeta i företaget, exempelvis familjemedlemmar till Jomes vd.

En ekonomisk analys som åklagarna använder som bevisning visar att Jomes rörelseresultat varit ”orimligt högt”, att lönekostnaderna varit förhållandevis låga, att de lyckats debitera kommunen för en anmärkningsvärt hög andel utförd tid och att den utförda tiden i relation till beviljad tid varit anmärkningsvärt hög.

Det framkommer också att det har funnits brister i företagets bokföring.

Åklagarna menar också att två av de så kallade huvudmännen som officiellt bara har varit anställda, i själva verket har varit företrädare och dolda delägare för Jome. Andra personer har stått som styrelseledamöter, men i själva verket är det de som har varit med och skött verksamheten.

En annan del av bevisningen rör ett telefonsamtal mellan en företrädare för Jome och en biståndshandläggare, där företrädaren låtsas vara anhörig till en brukare och vill att hemtjänsten utökas.

Det finns också avlyssnade telefonsamtal där flera av de åtalade uppmanas att inte prata om vissa saker i telefon och där det uttrycks oro för att telefonen ska vara avlyssnad, vilket enligt åklagarna styrker att företaget medvetet fuskade.

Skriftanalys av dokumentation har gjorts, som daganteckningar och fallrapporter, för att bevisa att de har gjorts i efterhand för att det skulle se ut som att det fanns en  verksamhet.

Åklagarna har också bevisning som de menar visar att villkoren för att få jobb hos Jome har varit att man tar med sig en brukare som man jobbar för.

Det finns också avlyssnade telefonsamtal där personer i företagets ledning ringer runt till personal och varnar för att kommunens kontroller, inför kollegiegranskningen som gjordes våren 2013. Personalen instrueras om hur de och deras anhöriga ska agera. 

Åklagarna menar också att brukare i vissa fall fått kontanter av Jome, i stället för hemtjänst.

Enligt åtalet har Jome när kommunen begärt listor på scheman skickat in falska scheman. Det framgår även att Jome ska ha undanhållit att de hade anhöriganställda, att många av dem bara jobbade hos en person och att det fanns anställda som inte pratade svenska.

Enligt åtalet har det funnits anställda i Jome med onormalt höga löner, till exempel en halvtidstjänst på 25 000 kronor i månaden och en heltidstjänst på 40 000 kronor i månaden.

Enligt åtalet hade Jome redan när de ansökte om hemtjänst planer på att fuska. Det framgår också att vissa delar av bedrägerierna började flera månader innan Jome hade börjat bedriva hemtjänst i Södertälje.

Det är troligt att åklagarna tittat noga på ett fall i Örebro tingsrätt som handlade om misstänkt assistansfusk. Där friades merparten av de åtalade, eftersom rätten menade att det inte gick att bevisa att assistansen inte utförts av någon annan. I åtalet mot Jome lägger åklagarna fram bevisning som ska visa att den hemtjänst som var avtalad mellan Jome och Södertälje kommun inte går att ersätta.

En av de åtalade är en kvinna som satt med i ledningen för Jome. Åklagaren räknar henne som en av huvudpersonerna. Hon förnekar brott.

– Hon tycker det är obegripligt att hon är misstänkt, hon har ingen delaktighet i någon brottslighet och har inte känt till att det har pågått någon brottslighet. Den här utredningen är bisarr i sin storlek. Om man behöver 140 dagars huvudförhandling för de här målet, det säger något om bevisningens styrka i min värld, att man har ganska svag bevisning, säger Martin Cullberg, den åtalade kvinnans advokat.

Hans uppfattning delas av advokaten till en annan av de som åklagarna räknar som en av huvudpersonerna, som också förnekar brott.

– Bara den omständigheten att åklagaren behöver 140 förhandlingsdagar för att bevisa en påstådd brottsplan, det talar väldigt tydligt för att det saknas konkret bevisning. Beträffande min klient, på individnivå ska man visa att hon har haft någon del i det här. Det saknas det all utredning om, säger kvinnans advokat Slobodan Jovicic.

Förundersökningen i fallet är på drygt 27 000 sidor. Ett 40-tal advokater är inblandade i försvaret och rättegången som startar den 27 mars beräknas pågå i över ett år.