Regeringens öronmärkta satsning för ökad bemanning i äldreomsorg startade 2015. Förra året satsades nästan två miljarder kronor. Samtliga kommuner tog del av medlen och nästan alla pengar har använts. Pengarna har enligt Socialstyrelsens rapport gett totalt drygt 5 000 nya årsarbetare i äldreomsorgen.

Det rör sig både om nyanställningar och personal som fått gå upp i arbetstid. Enligt kommunernas redovisning har drygt 3 000 tillsvidareanställda personer fått gå upp i arbetstid på grund av pengarna.

– Personalen är det absolut viktigaste för att Sveriges äldre ska få en bra äldreomsorg. Regeringen har satsat 2 miljarder per år för att öka bemanningen. Nu ser vi resultaten, säger äldreminister Åsa Regnér (S), i ett pressmeddelande.

Det är främst fler undersköterskor som pengarna har gått till – drygt 3 000 – följt av vårdbiträden och sedan sjuksköterskor. Men satsningen har även resulterat i fler arbetsterapeuter och fysioterapeuter. 

De flesta av kommunerna har använt pengarna både till hemtjänst och boenden. Större andel har använts till boenden, men kommunernas kostnader för boenden totalt är också högre.

Den allra största delen av pengarna – 86 procent – har gått till kommunal äldreomsorg. Det motsvarar också ungefär fördelningen av hur många som har äldreomsorg från kommunal respektive privat utförare.

Drygt en tredjedel av kommunerna har uppgett att de har anställt personer utan lämplig utbildning för pengarna. Skälen till det har oftast varit att det är svårt att hitta utbildad personal.

Satsningen har enligt rapporten lett till bland annat ökad kontinuitet för de äldre, eftersom det med mer personal blir lättare att schemalägga att samma personer besöker de äldre. Ett annat återkommande tema är att pengarna har använts för att höja nattbemanningen, utöka antalet aktiviteter för de äldre, ge tryggare hemgång efter sjukhusvistelse och extra personal för äldre med extra mycket oro.

Många kommuner lyfter fram att pengarna har lett till en förbättrad arbetsmiljö med färre delade turer, tryggare anställningar och minskad sjukfrånvaro.

Kommunerna är överlag positiva till satsningen men är oroliga för att de inte ska kunna fortsätta på samma sätt när satsningen är över.

Till rapporten har även chefer, personal och äldre intervjuats, både på arbetsplatser där bemanningsmiljarderna har använts och på ställen där de inte har använts. I intervjuerna framkommer att många ur personalen inte känner till satsningen och att de upplever att deras yrke inte anses vara värt något. Socialstyrelsen skriver att det är anmärkningsvärt när det samtidigt pågår en satsning just på detta, och att kommunerna måste bli bättre på att berätta för de anställda hur pengarna har använts.

Både chefer och personal säger i intervjuer att framför allt korttidsfrånvaron är ett ständigt stressmoment som är svårt att lösa. Om någon är borta går det ofta inte att lösa utan besöken får kortas och personal får rycka in när de är lediga.

Socialstyrelsen skriver också att det framför allt inom hemtjänsten tycks finnas strukturella problem som handlar om hur hemtjänsten är organiserad. Där uttrycker personal bland annat att arbetet är för detaljreglerat och att tiderna de får för insatser inte räcker till. Både chefer och personal i vissa verksamheter tar upp att heltidsmåttet inte är realistiskt så som verksamheten ser ut. Socialstyrelsen skriver:

”Tänkvärt är att personalen, inte minst inom hemtjänsten, formulerar svåra problem i sitt arbetsliv som inte kan bortförklaras av dåligt ledarskap. Problemen finns på strukturell nivå och verkar handla om hur äldreomsorgen organiserats. (…) Personalen i hemtjänsten beskriver hur systemet begränsar deras möjligheter att utföra ett kvalificerat omsorgsarbete på ett ändamålsenligt sätt vilket i sin tur ger allvarliga konsekvenser för de äldre personerna med omsorgsinsatser.”

De två miljarderna årligen som regeringen satsar, utgör mindre än två procent av de totala kostnaderna för äldreomsorgen, som 2016 var 117 miljarder kronor. Ökningen av antalet årsarbetare är inte en totalsiffra, utan anger hur många årsarbetare just bemanningsmiljarderna har gett. Som KA skrev i början av året är det också oklart om bemanningsmiljarderna har lett till en faktisk ökning av personalen

Regeringens satsning pågår till och med 2018.