Marita Långström

– Om alla ska orka jobba heltid fram till pension så måste det bli en förändring, ­säger Marita Långström, undersköterska i hemtjänsten i Övre Kågedalen, i Skellefteå.

Skellefteå är bland landets bästa kommuner på att erbjuda heltidstjänster. Men samtidigt finns det ingen annan kommun där en så stor andel tackar nej till sin heltid.

Senast 2021 ska heltid vara norm vid nyanställningar, och då ska också fler jobba heltid än i dag. Hur detta ska gå till finns från och med årsskiftet nedtecknat i handlingsplaner i kommuner, landsting och regioner. Det har kärvat i några fall.

Snöstormen piskar i ögonen när man puls­ar fram på Skellefteås gator. Till Kommunals sektion inne i stan har tre kvinnor ändå tagit sig på sin lediga tid för att prata heltid med KA. De har av olika skäl valt att inte jobba heltid, trots att de har rätt till det.

Maria Hellgren

Marita Långström jobbar 75 procent och skulle vilja orka mer, men då krävs stora förändringar.

– Fler skallar skulle jag säga. Ibland hinner jag inte ens gå på toaletten.

Maria Hellgren, vårdbiträde i hemtjänst­en i Skelleftehamn, har som hon uttrycker det en höft som har sagt upp sig och jobbar 70 procent. Men även med en bra höft skulle hon inte jobba heltid, tror hon.

– Då kanske jag skulle jobba 80–85 procent.

Carina Ehn

Carina Ehn jobbar med unga vuxna med autism på 85 procent. För hennes del är det schemat som sätter stopp för heltid. Hennes tjänst innebär jobb både dag, kväll och natt.

– Det kunde vara så att jag jobbade natt måndag till tisdag, sedan sov jag på tisdagen och skulle sedan vara på jobbet 6.45 på onsdagen. Då är man ju inte någonstans redo för att vara trevlig eller pedagogisk.

Statistiska centralbyrån, SCB, har frågat arbetare i kommuner och landsting som jobbar deltid om or­saken till detta. Den allra största delen, 38 procent, svarar att det inte finns lämpligt heltidsarbete. Men på andra plats, 15 ­procent, kommer ”orkar inte” som anledning.

– Det är klart det är en signal, säger ­Anders Söderlund, kommunens projektledare för heltid i Skellefteå.

Men samtidigt pekar han på privata ­orsaker, att det för många passar bättre att jobba kortare tid.

Men kan inte kommunen göra något för att underlätta?

– Jo, visst är det så. Vi ska ha workshops med alla anställda där vi ska tänka utanför boxen och komma på lösningar som gör att medarbetarna vill jobba 100 procent, säger ­Anders Söderlund.

Dessa workshops kommer sannolikt i gång till hösten.

Malin Andersson, ordför­ande i Kommunals klubb för äldreomsorgen i Skellefteå, säger att det måste få kosta pengar om det ska bli bra.

– Får man en bättre arbetsmiljö och får ner sjuktalen så är det kanske inte för­dyrande för verksamheten.

Heltidsprojektledaren Anders Söderlund kan inte svara på frågan om pengarna, ännu.

– Det blir en del i workshopen, vad kommer det här innebära i pengar?

Kommer Skellefteå att klara målet att heltid ska vara norm 2021?

– Om vi inte löser det här kommer vi inte att klara välfärden, säger Anders Söderlund.

Undersköterskan Marita Långström konstaterar:

– Jag skulle ju vilja att det var så, att alla orkade som ville.

 


I Eskilstuna är det både hög andel heltidsanställda och en hög andel av dem som jobbar heltid. Paula Porrka, 53, är en av dem som numera arbetar heltid. Hon är kokerska på Marielunds restaurang som levererar till både särskilda boenden och hemtjänst. När KA kommer har restaurangen just stängt efter lunchen och Paula räknar kassan. Utan­för de stora fönstren lyser en blek vintersol.

Eskilstuna införde rätten till önskad sysselsättningsgrad 2015 för de som arbetar i bland annat vård och omsorg och äldre­omsorgens kök. Paula gick upp till heltid 2016, men hade möjligheten funnits så hade hon gjort det för tio år sedan.

Paula Porrka

– Heltid är mer pengar, nu kan jag spara lite. Jobbar man deltid får man knappt någon pension, säger hon.

På heltid har hon drygt 23 000 kronor i månaden. Och att jobba heltid är mindre stressigt.

– Det är samma arbetsuppgifter, förr ­ville jag vara klar med hela disken eller dukningen till klockan 14 när jag skulle gå. Nu har jag mer tid på mig, säger Paula Porrka.

Även för kollegan Zijada Mustafic var det självklart att välja 100 procent när möjligheten fanns.

– Varför skulle jag jobba 93 procent? Det är ju nästan 100, sju procent till är inte så stor skillnad.

I köket blandas dovt slammer från disk­en med musik på låg volym från radion. Innan Paula gick upp till heltid funderade hon på om det skulle betyda att hon också skulle arbeta på andra arbetsplatser. Nu har hon inte flyttat runt. Men hon tror att vetskapen om att det kan bli så kan få många att stanna kvar på deltidstjänster.

Magnus Eriksson, ordförande för Kommunals sektion i Eskilstuna, ifrågasätter hur rätten till önskad sysselsättningsgrad fungerat. Framför allt till att schemaperioden endast varit fyra veckor.

– Allt faller på kort framförhållning, ­säger Magnus Eriksson.

Han tror att ännu fler skulle jobba heltid med fasta scheman, vilket nu är på gång.

I Eskilstuna finns en handlingsplan för hur heltid ska nås till 2021. Men Kommunal ifrågasätter att heltid införs först den 1 juni 2019 i de förvaltningar som har absolut flest deltider.

– Det är bra att börja så tidigt som möjligt för att få snurr på det, säger Magnus Eriksson.

Mats Beskow, HR-direktör i Eskilstuna, framhåller att politikerna nu ska fatta beslut om heltidsplanen. Han anser inte att kommunen väntar länge med att införa heltid. I stället talar han om ett mer långsiktigt arbete som behövs för att få effekt.

– Förvaltningarna ska göra sina egna genomförandeplaner under våren, det är ett omställnings­arbete.

Från och med 2019 ska alla nyanställningar vara på heltid. I ett andra steg ska redan anställda erbjudas heltid. I den heltidsplan som gäller hela kommunen försvinner möjligheten att välja en lägre sysselsättningsgrad än den man är anställd på, annat än vid lagstadgade ledigheter som föräldra­ledighet.

Enligt Kommunal är arbetsmiljön avgörande för att fler ska jobba heltid. Facket ser problem med stress, låg bemanning och tuffa scheman.

Mats Beskow, som tillträdde i november i fjol, vågar inte uttala sig.

– Om arbetsmiljön på något håll skulle vara så att medarbetarna bli sjuka av den, måste vi rätta till det, säger han.

Vad ska få fler att jobba mer?

– Det viktiga är att man har möjlighet att få ett heltidsjobb, sedan ska det vara en hållbar arbetssituation.

Kommer heltid att kosta mer?

– Det är svårt att bedöma. Jag tror inte att det är självklart, jag tror att det kan kosta under en övergångsperiod.

De ledande Kommunpolitikerna är splittrade i den här frågan. Det visar KA:s enkätundersökning i landets 50 största kommuner. Hälften (45 procent) av kommunalråden svarar ja på frågan om införandet av heltid som norm får kosta pengar. 45 procent svarar nej, heltid som norm ska rymmas inom de befintliga kostnadsramarna. (Svarsfrekvens 80 procent).