Det var alliansregeringen som tillsatte Ägarprövningsutredningen, med uppdrag att se över kraven på att bedriva välfärdsverksamhet. Efter konkursen av skolkoncernen JB Education kom också ett tilläggsdirektiv om att se över möjligheterna på att ställa krav på varaktigt ägande.

Utredningen har blivit försenad flera gånger men i dag lämnas den över till civilminister Ardalan Shekarabi (S). Ägarprövningsutredningen föreslår att det blir tillståndspliktigt att bedriva verksamhet för hemtjänst och boenden som i dag är undantagna krav på tillstånd, som HVB-hem.

– Vi har fått väldigt tydliga signaler om att det behövs en uppstramning. I dag är det i samband med att kommunen upphandlar som kraven ställs men vi tror att det kan vara en tillgång att den här prövningen görs på en annan nivå, säger Cristina Eriksson Stephanson, särskild utredare för Ägarprövningsutredningen.

Det skulle innebära att det blir enhetliga nationella krav för att få bedriva hemtjänst, och sedan är det upp till kommunerna att även ställa lokalt anpassade krav. Vilka krav det handlar om exakt vill inte Cristina Eriksson Stephanson gå in på, men det handlar om liknande krav som ställs på verksamheter som i dag behöver tillstånd, som exempelvis LSS-verksamhet.

Utredningen föreslår att Inspektionen för vård och omsorg ska bli den myndighet som prövar och utfärdar tillstånd, precis som för LSS-verksamhet i dag.

Skulle förslaget innebära att det blir färre aktörer inom exempelvis hemtjänsten?

– Det kan jag inte veta men det får vi väl utgå från. Men vi bedömer att de allra flesta är kompetenta och duktiga aktörer, flertalet skulle passera det här. Men vi har ju sett exempel på sådana som inte riktigt lämpar sig för denna typ av verksamhet, säger Cristina Eriksson Stephanson.

Dessutom föreslår utredningen att kraven på aktörer som i dag behöver tillstånd skärps. Det är bland annat skolor, LSS-verksamhet och särskilda boenden. De skärpta kraven, som i så fall även skulle ställas på de verksamheter som i dag inte behöver tillstånd alls, handlar bland annat om att företagen ska kunna visa att de har tillräckliga ekonomiska muskler för att klara en nedgång i antalet brukare eller elever.

– Det handlar om insyn, erfarenhet, lämplighet och ekonomiska förutsättningar, exempelvis att man vet vilka regelverk som styr verksamheterna och att visa att det finns kompetens. Det ska finnas en bra grund för att bedriva verksamheten under en längre period, säger Cristina Eriksson Stephanson.

Ägarprövningsutredningen kommer inte med några förslag om krav på varaktigt ägande eller syftesparagraf, alltså att det ska skrivas in att verksamhetens huvudsyfte är kvalitet och inte vinst. Det har nämligen den nya rödgröna regeringen plockat bort från Ägarprövningsutredningen och kommer i stället att stoppa i utredningen om vinst i välfärden. Direktiven till den utredningen jobbas fram just nu och presenteras troligen i slutet av månaden.