Det tog nästan hela mandatperioden. I oktober 2014, inte ens en månad efter valet, kom regeringen överens med Vänsterpartiet om att arbeta för att begränsa vinsterna i välfärden. I dag, den 7 juni 2018, röstade riksdagen till slut om regeringens proposition. I korthet innebär förslaget att företag inom skola och omsorg skulle behöva söka ett tillstånd som innebär att man inte får göra vinster högre än sju procent av så kallat operativt kapital, plus statslåneräntan.

Resultatet har länge varit känt – de fyra allianspartierna och Sverigedemokraterna är emot och eftersom de är i majoritet i riksdagen förlorade förslaget med röstsiffrorna 162-139.

Något som däremot inte fått samma uppmärksamhet är att riksdagen i dag också har röstat om så kallad ägarprövning av välfärdsföretag. Det förslaget gick till skillnad från vinstbegränsningen igenom. Samtliga partier förutom Sverigedemokraterna och Centerpartiet röstade för.

Riksdagen riktade däremot två så kallade tillkännagivanden till regeringen. Det enda handlar om att kravet på tillstånd bör gälla även kommuner, och det andra att regeringen borde säkerställa att kraven på tillstånd och ägarprövning inte hindrar små välfärdsföretag att etablera sig. 

Förslaget om ägarprövning har sitt ursprung i en utredning som den förra alliansregeringen tillsatte, och innebär att det ska göras en hårdare kontroll av ekonomi och lämplighet hos de som söker tillstånd för att bedriva verksamhet inom socialtjänstlagen och LSS, alltså framför allt äldreomsorg och funktionshinderomsorg.

Samtidigt blir det ett krav för hemtjänstföretag att söka tillstånd hos Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, för att bedriva verksamhet. Hittills har det varit upp till de enskilda kommunerna att, med utgångspunkt i lagen om valfrihetssystem, LOV, bestämma vilka krav man vill ha på hemtjänstföretagen. Nu kommer de alltså först behöva bli godkända av Ivo. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2019.

Vinstfrågan har varit levande under hela mandatperioden. Efter att regeringen och Vänsterpartiet slutit sin överenskommelse, tillsattes i mars 2015 den så kallade Välfärdsutredningen under ledning av det före detta socialdemokratiska kommunalrådet Ilmar Reepalu. Senare samma år meddelade Sverigedemokraterna att de svängt i vinstfrågan. Tidigare sade sig partiet vara för en vinstbegränsning, men ändrade sig nu och gjorde de fyra allianspartierna sällskap.

I november 2016 presenterade utredningen sitt förslag, som snabbt dömdes ut av de privata aktörerna samt de borgerliga partierna och Sverigedemokraterna. I höstas meddelade regeringen att de inte tänkte föreslå en vinstbegränsning inom sjukvården, utan hålla sig till skolan och omsorgen. I januari i år kom regeringens lagrådsremiss, som dömdes ut av lagrådet. Lagrådet menade att förslaget var dåligt berett, att det kunde stå i strid med såväl det kommunala självstyret som näringsfriheten och att konsekvenserna inte var tillräckligt utredda. Regeringen lade ändå fram sin proposition, med endast några få ändringar, några veckor senare.

Nu när förslaget har fallit hoppas förespråkarna av en vinstbegränsning att det kan bli en valfråga som väljarna får ta ställning till. Samtidigt menar motståndarna att Socialdemokraterna i själva verket inte är så negativa till vinster i välfärden utan att det mest är ett spel för gallerierna för att blidka Vänsterpartiet. Bland annat sade Vårdföretagarnas näringspolitiske chef Håkan Tenelius till KA i mars att han tror att frågan kommer att vara död efter valet, även om det skulle bli ett fortsatt röd-grönt styre.