”Heltid en viktig jämställdhetsfråga”

I somras blev Heléne Fritzon migrationsminister. Efterträdare som högst ansvarig för förhandlingarna inom SKL heter Ulf Olsson, kommunalråd i Borås, känd bland annat för att ogilla vinster i välfärden.

Vad tycker du om avtalets undersköterskesatsning?

– Utfallet har blivit positivt. En av de stora frågorna är kompetensförsörjningen, avtalet är en viktig del i att göra yrket attraktivt.

I vissa kommuner har personliga assistenter fått del av satsningen, men i Borås som är din kommun, fick de inte det. Är det OK att det blir så olika?

– Det finns olika lokala förutsättningar, det är viktigt att man hanterar uppföljningen lokalt. I Borås är det säkert en fråga som kommer att diskuteras i framtiden.

Kommer du, som dina företrädare på den här posten, förespråka sifferlösa avtal även med Kommunal, vilket facket är emot?

– SKL:s principiella hållning är sifferlösa avtal. Jag ska inte föregripa avtalsrörelsen, men jag kan säga att Kommunals hållning i frågan är väldigt tydlig, ett avtal förutsätter att två parter är överens.

Kommer man klara målet att heltid ska vara norm om fem år?

– Ja, det tror jag absolut. Heltid är viktigt utifrån kompetensförsörjning, det är också en viktig jämställdhetsfråga. Min erfarenhet är att när man satt politiskt fokus på frågan, då blir uppdraget tydligare lokalt.

Vilken betydelse har arbetsmiljön och arbetsvillkoren?

– Vi måste som arbetsgivare se till att man har sådan god arbetsmiljö att man kan jobba heltid. Ett dilemma som jag upplever är att när man jobbar deltid, då går man in och jobbar under arbetstopparna. Det är ganska så tuffa förutsättningar.

I Borås jobbar 70 procent heltid, samtidigt har 90 procent heltidsanställning. Vad ska ni göra?

– De tre principerna i den centrala överenskommelsen med Kommunal är viktiga, det vill säga att alla nyanställs på heltid, alla som jobbar deltid ska erbjudas en heltid, och sedan att alla som i dag har anställning på heltid, men jobbar deltid, ska stimuleras att arbeta heltid.

Får heltid som norm innebära ökade kostnader?

– Det handlar om hur man organiserar verksamheten, om bemanningsekonomi. Men jag tror inte att man kan utesluta att det kostar pengar.

Hur ser du på delade turer?

– Det är en fråga som ska hanteras lokalt. I min hemkommun har vi jobbat mycket med detta. Det är komplicerat eftersom det påverkar helgtjänstgöring till exempel.

Som kommunalpolitiker har du tagit strid mot att verksamheter läggs ut på entreprenad, varför?

– Jag har en principiell uppfattning rent politiskt att jag tycker att vård, skola och omsorg ska drivas i offentlig regi.

Vilka krav ska kommunerna ställa vid upphandlingar?

– Man ska ställa lika höga krav som man har på den kommunala verksamheten och det gäller både kvalitetskrav och de villkor som personalen har.

Vad ser du som den viktigaste frågan i nästa avtal med Kommunal, som ska förhandlas fram 2020?

– Det som förenar både arbetsgivare och fack är kompetensförsörjningen. Det är en avgörande fråga för hela arbetsmarknaden. Och då är avtalen en viktig del för att skapa förutsättningar för god kompetensförsörjning.

Kan du tydliggöra?

– Det avtal som vi har i dag har förändrat ganska mycket, heltid är ju en viktig fråga. Det finns oerhörda resurser att hämta hos dem som jobbar deltid. Och hos dem som jobbar timmar. Det är viktigt att tydliggöra yrkesrollen och att jobba med utbildningsinsatser. Sen är det många nyanlända som också behöver komma ut på arbetsmarknaden, där har vi en jätteresurs.

Har kommuner och landsting ett större ansvar för att nyanlända kommer i jobb än andra arbetsgivare?

– Jag tycker visserligen att alla arbetsgivare har ett stort ansvar. Men jag tror att vi som kommuner och landsting/regioner ibland kan ta ett större ansvar.

Varför är du med i Kommunal?

– Innan jag blev kommunalråd jobbade jag en tid som obehörig lärare på en folkhögskola och var med i SFHL (Svenska Folkhögskolans Lärarförbund), sen kände jag att jag inte riktigt identifierade mig med SFHL. Men jag ville ändå vara med i facket när jag blev kommunalråd, och var ska jag hamna då någonstans? Då kändes Kommunal naturligt, jag har varit med sedan 1994 eller 1995, men inte haft något fackligt förtroendeuppdrag.