Anställda jobbade 28 dagar för mycket varje år: ”Ingen vet hur länge det pågått”

Missen upptäcktes av en slump. 

Kaj Jensen, huvudskyddsombud för Kommunal i Karlskoga, fick badhuspersonalens scheman i sina händer i ett helt annat ärende. Han såg direkt att arbetstid och lön stämde. Men något annat var fel: 

Flera av de anställda hade fått för få fridagar och jobbar i snitt 28 dagar för mycket – per person och år.

– De hade helt enkelt varit i väg till jobbet på dagar de i stället kunde varit hemma och vilat, säger Kaj Jensen. 

I minst tio år hade personalen på Strandbadet haft felaktiga scheman – där personalens arbetstid fördelats över för många dagar. Passen var relativt korta, men för många. 

– Det är ingen riktigt som vet exakt hur länge det pågått eftersom ingen reagerat på det tidigare. Det är jättekonstigt, säger Kaj Jensen. 

Han kontaktade arbetsgivaren som agerade snabbt – ursäktade sitt misstag och ändrade schemat. En förhandling om skadestånd påbörjades och nu står det klart att sju av de anställda samt Kommunal, tillsammans får 378 000 kronor från kommunen. 

Blandade känslor hos personalen 

En av de som fått ta del av skadeståndet är Jennie Jakobsson, badmästare och skyddsombud på Strandbadet. Hon har jobbat på badhuset sedan 2020, först som timvikarie och numera som fastanställd. 

Det gamla schemat innebar att hon var ledig fem dagar på tre veckor – något Jennie säger att hon blivit så van vid att hon inte tänkt närmare på. 

– Men det har påverkat ganska mycket. Jag har två barn som jag fått mindre tid med, så det är klart att det är tråkigt. 

Att schemamissen uppdagades tycker hon både är skönt och jobbigt på samma gång. 

På de nya schemana, med rätt antal fridagar, fördelas arbetstiden över färre dagar än tidigare – vilket gör att arbetspassen blir längre än vad personalen blivit van vid. 

– Vissa tycker att förändringen varit jobbig, men majoriteten är nog nöjd med att det blivit rätt, säger skyddsombudet Kaj Jensen. 

Skadeståndet delades upp 

Han berättar att facket egentligen velat ha ut mer pengar från arbetsgivaren, men att de hindrades av en skrivelse om att skadestånd bara kan krävas två år bak i tiden vid kollektivavtalsbrott. 

Kommunal, som själva egentligen ska ha 100 000 kronor i skadestånd vid den här typen av avtalsbrott, nöjde sig i stället med 55 000 – och valde att ge resten av förbundets summa som en bonus till de tre medlemmar som jobbat på badhuset längst. 

– De har varit mer drabbade av det här än vad vi kunde få ut pengar för, säger Kaj Jensen. 

Magnus Ahlberg, chef för kultur- och fritidsförvaltningen i Karlskoga skriver i ett mejl till KA att arbetsgivaren alltid har det yttersta ansvaret för sådana här frågor.  

Anledningen till att det har dröjt så många år innan det upptäckts, skriver han, är “okunskap och att det bara har rullat på utan att det har ifrågasatts eller uppdagats”. 

Den som lägger schemat har nu fått kunskap om regelverket, skriver Magnus Ahlberg.