”Hur kan reglerna för dygnsvila vara så olika i Kommunals olika avtal?”
Nu har Kommunal två olika avtal för hur dygnsviloreglerna ska fungera inom personlig assistans. De är väldigt olika. Det är lättare att få jobba 24-timmarspass i avtalet med Vårdföretagarna än 20 timmar i avtalet med SKR. Hur kunde det bli så här? skriver personliga assistenten Krister Maltby.
Krister Maltby skriver om hur olika avtalen ser ut.
Under våren 2023 skrevs nya dygnsviloregler in i avtalet mellan Kommunal och SKR. I avtalet finns en gräns av arbetspassens längd till 20 timmar. För personliga assistenter finns det genom bilaga J en mycket restriktiv möjlighet till arbetspass på 24 timmar.
Nu i februari 2025 stod så motsvarande avtal för personliga assistenter på Vårdföretagarnas avtalsområde (Bransch G) klart. Ett avtal som Vårdföretagarna och Kommunal förhandlat under 1,5 års tid.
Hur skarpa är EU:s krav?
Till skillnad mot SKR så har Vårdföretagarna kämpat med näbbar och klor för att få till ett avtal som fungerar både för brukare, assistenter och verksamheter.
Men eftersom Kommunal hela tiden hävdat att det krävs ett extremt restriktivt upplägg för att kunna schemalägga arbetspass på 24 timmar så borde det rimligtvis inte gjort någon skillnad. Oavsett vad Kommunal och Vårdföretagarna vill är ju EU:s krav att möjlighet till arbetspass på 24 timmar måste var extremt restriktiv. Eller?
Avtalet med SKR säger:
Vi tittar på hur de olika avtalen är formulerade. Först på bilaga J som gäller i avtalet mellan Kommunal och SKR där begränsningarna av 24-timmarspass formuleras så här:
- Endast möjlighet om det är ett behov utifrån den enskilde, inte möjligt om det är ett behov utifrån verksamheten.
- Beslut om avvikelse kan endast fattas då inga andra rimliga åtgärder står till buds.
- Krav på årligen återkommande mbl-förhandlingar.
- Beslut att förlägga arbetspass längre än 20 timmar ska fattas på högsta nivå i organisationen.
- Krav på att arbetsgivaren ska undersöka om det på sikt är möjligt att förlägga arbetstiden utan att tillämpa avvikelsen.
- Varje enskilt beslut ska rapporteras till berörda centrala parter innan det kan verkställas. Centrala parters arbetstidsnämnd har möjlighet att överpröva beslutet.
Avtalet med Vårdföretagarna säger:
Nu tittar vi på hur begränsningarna av 24-timmarspass (med minst 5 timmars jour) formuleras i bransch G, Vårdföretagarnas avtal med Kommunal:
- Det måste vara ett behov utifrån den enskilde eller verksamheten.
- Det räcker med en mbl-förhandling då 24-timmarspass införs (samt vid ev förändring).
Sen var det slut på begränsningar. Inga extremt restriktiva skrivningar i avtalet. Inga krav på årliga mbl, inga krav på att beslut ska fattas på högsta nivå i organisationen och ingen arbetstidsnämnd.
Faktum är att avtalet med Vårdföretagarna, för att kunna jobba 24-timmarspass, är mindre restriktivt än avtalet med SKR för att kunna jobba 20-timmarspass.
Avgörande skillnader
I avtalet med SKR som möjliggör arbetspass på upp till 20 timmar framgår att arbete och jour endast kan förläggas i anslutning till varandra i undantagsfall om det föreligger särskilda skäl i verksamheten, det krävs en noggrann bedömning av behovet och bedömningen om det föreligger särskilda skäl skall tydligt motiveras.
I avtalet med Vårdföretagarna för att kunna jobba arbetspass på upp till 24 timmar räcker det med att det finns särskilda skäl – står inget om undantagsfall, det räcker med en bedömning – behöver inte vara noggrann – och det räcker med att behovet skall kunna motiveras – inte krav på tydligt motiveras.
Var och en får utifrån ovanstående fakta bilda sig sin egen uppfattning om de extremt restriktiva krav som finns i avtalet mellan Kommunal och SKR har med EU att göra eller om de i själva verket är skapade av Kommunal och SKR själva.
