Hel personalstyrka omplaceras efter konflikt med chef: ”Maktmissbruk”

För två år sedan fick personalen på gruppbostaden Södra vägen i Halmstad en ny chef – och snart därpå uppstod konflikterna, enligt en handfull anställda som KA varit i kontakt med över telefon och mejl. 

De vittnar om ett bristande ledarskap och känslan av att chefen riktat in sig på vissa individer att frysa ut, straffa, hota och skälla på. 

– Ett maktmissbruk, helt enkelt. 

Det säger undersköterskan Malin som är en av de i personalgruppen vi pratat med. Själv var hon först inte drabbad men upplevde att hennes kollegor blev särbehandlade och uttryckte det till chefen. Då blev också Malin involverad. 

– Det började med att också jag fick allt sämre scheman, berättar hon. 

En utredning startas 

I maj i fjol, efter månader av skav, vände sig Malin till facket för att få hjälp. 

Och det var hon inte ensam om. 

– Flera personer ringde till sektionen ungefär samtidigt och vi förstod direkt att det gällde samma arbetsplats och chef, säger Jan-Olof Gustavsson på Kommunal. 

Han tog kontakt med arbetsgivaren, Halmstad kommun, som startade en utredning och medarbetarna fick ha samtal med hr-avdelningen om hur de upplevde situationen. 

Hela gruppen omplaceras 

En sommar följde och i augusti kallade arbetsgivaren personal och chef till ett möte där resultatet av utredningen skulle presenteras. Slutsatsen var hela personalstyrkan, utom ett par stycken, upplevde att samarbetet med chefen brast. 

Och så kom beskedet: alla 13 medarbetare skulle omplaceras. 

– Det blev helt tyst i lokalen, nästan alla började gråta, berättar Malin. 

En av hennes kollegor, Sussanne, beskriver det som att en bomb slog ner: 

– Det fanns inte i min värld, att vi skulle straffas i det här. 

Fick önska omplaceringar 

Var och en fick önska var de helst ville hamna, men enligt både Kommunal och personalen blev det ändå inte särskilt bra. 

Sussanne önskade över en handfull placeringar, men bad om att få slippa två specifika enheter. Ändå hamnade hon ändå på en av de sistnämnda.

Kollegan Suzana berättar att hon under sina 24 år i kommunens tjänst aldrig haft några problem med arbetsgivaren, men sedan hon blev omplacerad har hon mått psykiskt dåligt av jobbet. 

Hon har fem barn och en man som jobbar skift – något hon säger att arbetsgivaren vetat om. Ändå blev Suzana omplacerad till en enhet där hon skulle behöva jobba jourpass under vardagskvällar. 

– Det är inte det att jag inte vill jobba så – jag kan inte. Då hade jag behövt vabba eller sjukskriva mig, säger hon frustrerat. 

Suzana har nu fått ett nytt jobb i regionen. Tillsammans med flera kollegor som KA varit i kontakt med vittnar hon om känslan av att arbetsgivaren vill bli av med personalen.

– Det är katastrof på den här förvaltningen, säger hon.

Socialchefen förnekar konflikt 

Socialchef Hans-Jörgen Wahlhed skriver i ett mejl till KA att omplaceringarna beror på ”en flerårig problematik på den aktuella arbetsplatsen”, men förnekar att det ska handla om en konflikt mellan chef och medarbetare. 

På vilket sätt har ni utrett de anklagelser som riktats från personalen, mot chefen? 
”Det här har vi tagit på största allvar. Alla aspekter i ärendet har noga gåtts igenom, alla medarbetare har intervjuats och deras fackliga företrädare har enligt vars och ens önskemål givits möjlighet att delta. Det finns även underlag från företagshälsovården.”

Vidare skriver Hans-Jörgen att förvaltningens uppfattning är att ”den aktuella chefen gjort och gör ett gott arbete i enlighet med sitt uppdrag.”

Omplaceringarna har gjorts med hänsyn till förutsättningar och önskemål från de anställda, poängterar han och skriver att även chefen i fråga är omplacerad. 

Men enligt både personal och facket är hon fortfarande delaktig i deras arbete. Som enhetschef på ett antal andra boenden har gruppen henne som arbetsledare under sina resurspass där.

Malin och de av hennes kollegor KA pratat med upplever att cheferna i förvaltningen håller varandra om ryggen – att de inte vill erkänna att de haft fel. 

– Jag trodde inte det här skulle vara så omfattande, men det här kommer aldrig ta slut, säger Malin och lägger till: 

– Det hade varit hundra gånger bättre om vi faktiskt gjort fel. Då hade vi kunnat ta nya tag. 

”De förstår inte vad de gjort” 

Jan-Olof Gustavsson på Kommunal säger att deras förslag har varit att omplacera bara chefen och ett par medarbetare som uttryckt sin sympati för henne. 

I stället, säger han, blev alla förlorare: personalgruppen, socialförvaltningen och facket. 

– Medlemmarna undrar ju säkert varför vi inte kunnat stoppa det här. Men arbetsgivaren har valt att inte lyssna på våra förslag och idéer. 

Ytterst, säger Jan-Olof, är det arbetsgivaren som bestämmer vilken typ av åtgärd man tycker är bäst vid den här typen av arbetsmiljöproblem. 

– Där kan ju fackförbunden och arbetsgivaren tycka olika. 

Och förutom personalen kommer de som bor på LSS-boendet att drabbas hårt, när hela deras trygghet försvinner, poängterar Jan-Olof. Och personalen håller med: 

– Jag tror inte de förstår vad de gjort, säger Suzana.