Många upprörda efter avslöjandet om Kleni: ”Väldigt allvarligt”
Städare som skräms till tystnad, mångmiljonskulder och en polisanmälan – efter vår granskning av städföretaget Kleni reagerar flera av bolagets kunder. Myndigheten CSN har inlett en utredning av sitt upphandlade städbolag.
KA och Fastighetsfolket har granskat städbolaget Kleni. Företaget städar på skolor och vårdcentraler på en rad platser i landet. Men i april i år blev företagets polisanmält av en av sina kunder: Region Västerbotten.
Anställda vittnar även om chefer som skriker på städare tills de gråter. En anställd som vi kallar för ”Fatima” behövde använda samma golvmopp i olika patientrum på vårdcentraler – trots att det sprider bakterier.
– Det låter väldigt allvarligt. I hela mitt yrkesliv inom den offentliga sektorn har jag aldrig varit med om något liknande, säger Johan Gammelgård, direktör på Region Västerbotten.
Ett annat bolag tar skulderna
Historien tar inte slut där. Kleni vinner offentliga upphandlingar med ett bolag, medan ett annat bolag samlar skatteskulder och fram tills nyligen personalen.
Klenis vd, Stefan Köhler, har sagt att det är praktiskt att placera anställda, men också bilar och parkeringsavgifter, i ett annat bolag. Nu har bolaget gått i konkurs med cirka 9 miljoner kronor i skatteskulder.
Det är inte olagligt att dela upp verksamheten i olika bolag. Men i brottsutsatta branscher som städbranschen varnar Skatteverket för att företag kan gå i konkurs för att undvika skulder.
Ministern: ”Lönegarantin missbrukas”
Ett sätt att komma åt problemet med felaktiga konkurser är att utreda den statliga lönegarantin. Därför har regeringen tillsatt en utredning, enligt Paulina Brandberg (L), arbetslivsminister.
Hon varnar för att lönegarantin kan utnyttjas av organiserad brottslighet.
– Vi ser att lönegarantin missbrukas för att få ut pengar som man inte har rätt till. Den som har rätt till ersättning vid riktiga konkurser ska kunna nyttja lönegarantin, men vi måste få stopp på missbruket, säger Paulina Brandberg.
”Måste göra ett bättre jobb”
Civilekonomen Anders Björkenheim känner också igen problemet. Han förekommer ofta i media och föreläser om hur företag kan undvika bedrägerier. Nu riktar han kritik mot kommuner, regioner och myndigheter.
– Upphandlarna måste göra ett bättre jobb och granska relaterade bolag för att se om det finns anledning att diskvalificera företaget från upphandlingen. Det är mängder med städbolag som löpande sätts i konkurs i denna härva, säger han.
I Klenis andra bolag, som har gått i konkurs, finns ungefär 100 anställda som har utfört städning för Kleni. Konkursförvaltaren har inlett en fördjupad utredning av konkursen, då det finns misstankar om oegentligheter.
Men vad säger Klenis kunder? Vi ringer till Centrala studiestödsnämnden, CSN. Kleni städar på myndighetens huvudkontor i Sundsvall. Upphandlaren Stefan Larsson reagerar när han får höra att ett bolag kopplat till Kleni har skatteskulder i miljonklassen.
Nu har CSN inlett en utredning mot Kleni. Därför vill myndigheten i nuläget inte kommentera ärendet.
Utöver CSN gör även branschorganisationen Almega en fördjupad granskning, då Kleni är ett av deras medlemsföretag.
”Uppgifterna i artiklarna i Kommunalarbetaren och Fastighetsfolket är naturligtvis oroväckande. Vi har sedan en tid tillbaka påbörjat en fördjupad granskning av leverantören (…)”, skriver Martin Stenmo, talesperson för serviceföretagen hos Almega.
”Inte hederligt uppsåt”
En annan av Klenis kunder är Stockholms stad, där Kleni städar på vissa kontor.
– Det är lurigt om man frontar med ett bolag och har ett annat som utför jobbet och har en dålig ekonomi. Om syftet är att trixa är det oetiskt. Då har man kanske inte hederligt uppsåt, säger Daniel Lindgren, upphandlingskonsult i Stockholms stad.
I dag finns det inget sätt för kommuner, regioner och myndigheter att dela information med varandra. Till exempel blir upphandlingschefen i Sundsvalls kommun förvånad när vi berättar att Kleni har blivit polisanmälda av Region Västerbotten.
Daniel Lindgren på Stockholms stad efterlyser ett sätt för kommuner, regioner och myndigheter att varna varandra. I dag är det upp till varje enskild kommun att hålla koll på vilka företag de anlitar.
– Det är inte hållbart att varje liten kommun ska ha en egen underrättelsetjänst, det måste samordnas av någon aktör, säger Daniel Lindgren.
Svårt att välja bort låga anbud
Inom kort kan det bli verklighet. Nästa år ska Konkurrensverket utreda om det går att skapa ett system – där fakta om olika företag som vunnit offentliga upphandlingar kan delas mellan kommuner, regioner och myndigheter.
Dessutom kommer Konkurrensverket att utreda om lagen behöver ändras. Syftet är att göra det lättare för upphandlande myndigheter att välja bort onormalt låga anbud, något som i dag är svårt. Förklaringen är att offentliga upphandlingar betalas med skattemedel och inte får kosta för mycket.
”Människor som utnyttjas”
Åter till Paulina Brandberg (L), arbetslivsminister. Hon konstaterar att den organiserade brottsligheten allt oftare använder företag för att tjäna pengar.
– När vi pratar om organiserad brottslighet tänker de flesta på gängvåld och skjutningar, men problembilden är mycket större än så. Mycket organiserad brottslighet sker genom företag, säger hon och tillägger:
– I slutändan är det människor som utnyttjas på arbetsmarknaden som drabbas av detta. Det blir också svårare för andra företag att överleva.
