”Jag vill ha ett liv utanför jobbet – ge mig ett nytt schema”
Cheferna verkar inte förstå att även vi vill ha ett liv utanför arbetet. I deras värld ska vi alltid finnas tillgängliga. Sanningen är att vi är människor precis som de, skriver Mikael Girnus, stödassistent.
Mikael Girnus.
När slutade vi att vara människor i vården? När vi jobbar får vi alltid höra från cheferna att vi ska ta ansvar. Vi kostar så mycket och vi ska dra in på allt. Samtidigt måste vi fortsätta göra samma saker som tidigare, trots att vi är för lite personal eller får för lite vila.
Vi får hela tiden fler ändringar i våra scheman, där vi ska jobba ännu mer och vila ännu mindre. När vi ställer upp för verksamheten och jobbar över är det bra för stunden. Men när vi ska betalas så klagas det också på det, eftersom det kostar för mycket.
Jobbiga om vi blir sjuka
Vi ska ställa upp dag som natt, 24 timmar om dygnet och alla dagar om året. När vi går på knäna och ber om hjälp och resurser så finns det inte. Budgeten håller inte för det.
Vi bryr oss om våra kollegor och går in sjuka för att inte belasta våra arbetskamrater. Vi vill ju inte heller höra att ”nu är den sjuk igen”. Om vi blir sjukskrivna så är vi jobbiga för att vi inte orkar med vårt jobb.
Vi vill ha inflytande över det vi gör och ett bättre schema som vi varit med och påverkat. Är det för mycket begärt att vi ska få samma rätt som cheferna att umgås med vänner och familj på fritiden?
Att vilja ha ett socialt liv med familj, vänner eller egen tid efter arbetet är otänkbart. Som att vi inte hade den rättigheten. Schemat som vi har tillåter det i alla fall inte, ”så är det bara”. Du ska alltid vara tillgänglig, annars är du inte värd något i verksamheten.
Varje dag hör man trötta kollegor prata om att byta inriktning på grund av allt som vi måste göra och det som vi som personal inte alltid hinner med. Vi sliter våra kroppar för att göra vårt yttersta och många känner att vi inte räcker till.
Ett av de viktigaste jobben
Vi som jobbar inom vården har ett av de viktigaste jobben inom vår värld. Vi tar hand om er när ni inte mår bra. Vi vårdar er när ni blir sjuka. Vi tar hand om dem som inte kan ta hand om sig själva på alla nivåer av livet. Vi tar hand om dig till ditt sista andetag.
Vi har också känslor. Vi har också dåliga dagar, och vi är människor. Men ibland känns det inte så.
Vad vi ber om: inflytande
Vad ber vi om från vår chef eller våra chefer? Vi vill ha inflytande över det vi gör och ett bättre schema som vi varit med och påverkat. Är det för mycket begärt att vi ska få samma rätt som cheferna att umgås med vänner och familj på fritiden?
I chefernas system verkar vi bara vara siffror och statistik. De verkar glömma bort att vi är människor precis som de, och att vi också vill kunna ha ett liv utanför arbetet. Klagar vi får vi höra att vi är utbytbara.
