Kommunen vill ta bort Lindas rätt till heltid – kan gå miste om 7 500 kronor i lön

Linda Larsson är undersköterska på Eklunda vård- och omsorgsboende i Stråtjära tre mil sydväst om Söderhamn. Nu jobbar hon 75 procent och tjänar 22 500 kronor före skatt efter 25 år på samma arbetsplats. Främst var det tankarna på pensionen som gjorde att hon bestämde sig för att gå upp till heltid. 

– Jag tror att jag kommer att få ett mer drägligt liv än vad jag har i dag, säger Linda Larsson. 

Sedan allt blivit dyrare de senaste åren så hoppas hon att hon med en heltidslön ibland ska kunna gå ut och äta en pizza eller gå på bio. 

Högre sjukpenning och a-kassa

Hon vet att en heltidslön ger både högre sjukpenning och a-kassa. Linda Larsson har ändå funderat över om hon orkar jobba heltid och kommit fram till att hon måste prova.  

Här kan du räkna ut din heltidslön.

Söderhamn är av de kommuner där politiker tar beslut som hotar heltid som norm. Rätten till heltid är en fråga som Kommunal kämpat för i årtionden. Sedan 2016 finns heltid som norm i avtalet med arbetsgivarorganisationen Sveriges Kommuner och Regioner, SKR. Efter det har fack och arbetsgivare gemensamt arbetat med projektet ”heltidsresan”. 

I Söderhamn skrev Linda Larsson på pappren om att gå upp till heltid strax innan hon läste i tidningen om politikernas beslut. Hon vet att flera arbetskamrater planerar att gå upp till heltid.  

Nu är hon besviken på politikerna. 

– Jag tycker att man ska kunna få välja att gå upp i tid om man orkar det, säger Linda Larsson. 

Susanne Selander Ljunggren är ordförande för Kommunal i Söderhamn. Som facklig företrädare har hon i många år arbetat tillsammans med arbetsgivaren för att heltid ska bli norm. Om det inte längre gäller så tror hon att det kan bli svårt att nyanställa. 

Söderhamn är inte den enda kommunen där heltid som norm är hotad. I Haninge, söder om Stockholm, beslutade politikerna i höstas att slopa rätten att jobba heltid för alla som önskar.  

– Vår verksamhet kostar för mycket och rätten till heltid är kostnadsdrivande, säger Sven Gustafsson (M), kommunstyrelsens ordförande till lokaltidningen Mitt i.

I stället ska nyanställning ske utifrån verksamheternas och brukarnas behov. På så sätt ska 19,4 miljoner kronor per år sparas. 

”Heltid är det störst lönelyftet”

På Hagagården i Haninge arbetar Sina Javanbakht som undersköterska. Han är övertygad om att kvaliteten på vården blir sämre. Redan i dag har personalen svårt att uppfylla politikernas löfte om att de äldre ska få komma ut varje dag. Med fler deltidsanställda tror Sina Javanbakht att det blir ännu svårare. Han är säker på att både arbetsbelastningen och stress kommer öka.  

– Att arbeta heltid är mycket lugnare, du behöver inte jaga extrapass, säger Sina Javanbakht. 

Haninge har varit en föregångare med en hög andel heltidsarbetande. Nu är Saara Gustafsson som är facklig företrädare kritisk till politikernas beslut.  

– Heltid som norm är viktigt för att Kommunals medlemmar ska kunna försörja sig. Att gå upp från 75 till 100 procent är det i särklass största lönelyft som du kan få, säger Saara Gustafsson. 

Nu ska Kommunal bevaka att kommunen följer lag och avtal. 

I Ljusdal beslutade politikerna att slopa rätten till heltid för två år sedan. Där ser Kommunal tydligt att det blivit fler deltidstjänster inom skola, kost och städ. Jessica Eriksson, ordförande för Kommunal, tycker att det är svårt att sätta press på arbetsgivaren. 

– Det är dåliga skrivningar i avtalet, det finns inte mycket att trycka på med, säger hon. 

Nu hoppas Jessica Eriksson att rätten till heltid ska bli en fråga i avtalsrörelsen.  

Och det kan bli så enligt Kommunals avtalssekreterare Johan Ingelskog. 

– Vi är mycket bekymrade över de beslut som nu fattas i allt fler kommuner. Vi har varit överens med SKR att vi inom heltidsresan ska prioritera de nyanställda och att alla nyanställda ska anställas på heltid, säger han. 

LO-facken är redo att ta kamp för att deltidsanställda ska få bättre betalt vilket kan vara ett sätt att stoppa ofrivilliga deltidstjänster. Det betyder att frågan om heltid blir en del av avtalsrörelsen, enligt Johan Ingelskog. 

För arbetsgivarna är ett av de främsta argumenten för heltid att det säkrar att det finns tillräckligt med personal inom bland annat vård och omsorg. Läget oroar nu även SKR. Charlotta Undén är projektledare för Heltidsresan.  

– Att man slutar anställa på heltid och om deltidstjänsterna ökar, är det väldigt bekymmersamt. Varje kommun som backar är ett misslyckande, säger Charlotta Undén. 

”Avgörande för jämställdheten”

Cirka 10 procent av kommunerna är inte på väg att införa heltidsorganisationer, enligt en enkät som SKR har gjort. De främsta skälen är ekonomiska, politiska eller organisatoriska. 

Nu satsar SKR:s politiker på att få kommuner och regioner att prioritera heltidsarbete som norm. De vill också förbättra arbetsmiljön och ge fler möjligheter till vidareutbildning. 

– Förhoppningen är att politikerna ska fatta nödvändiga beslut som underlättar omställningen till heltid, säger Charlotta Undén. 

Kan heltid bli en fråga i avtalsrörelsen 2025? 

– Jag kan inte förekomma avtalsförhandlingarna. Men jag måste ändå säga att heltid är en jätteviktig fråga och avgörande för jämställdheten i arbetslivet SKR kommer, med eller utan Kommunal, att fortsätta arbeta med heltidsfrågan, säger Charlotta Undén.