Trots coronahaveriet – ont om munskydd i regionernas lager: ”Det kan gå fort”

Visiren och de särskilda FFP3-andningsskydden var ofta skillnaden mellan liv och död för personalen när coronapandemin härjade i Sverige 2020–2022. 

– De var otroligt viktiga. Vi hade på visiren under princip hela arbetspassen och var beroende av dem och andningsskydden, säger Elin Brodin, som arbetade på intensivvårdsavdelningen på Gävle sjukhus under hela pandemin.

Noll andningsskydd okej

Sedan dess har en rad utredningar fått i uppgift att kolla på Sveriges behov och lager av en rad skydd, i händelse av en pandemi. Men utredningarna är inte klara och några regeringsbeslut eller myndighetskrav om minimisiffror på hur stora lagren ska vara finns inte.

I praktiken skulle en region kunna ha noll visir och noll andningsskydd. 

Bruno Ziegler är sakkunnig i ämnet på den ansvariga myndigheten Socialstyrelsen. Han skriver i ett mejl: 

”Jag kan formellt bara svara ur Socialstyrelsens synvinkel, och vi lämnar inga specificerade rekommendationer (det vill säga numerärer/kvantiteter) för regionernas lagerhållning av personlig skyddsutrustning.” 

Inte heller Arbetsmiljöverket har några sådana minimikrav, enligt deras presstjänst. Båda myndigheterna hänvisar vidare till Folkhälsomyndigheten, som i sin tur bollar tillbaka till Socialstyrelsen. 

78 000 i en region, 192 i en annan

De flesta regioner vill inte berätta hur stora lager de har, men fem lämnar i alla fall ut sina siffror.  

Det visar sig då att exempelvis Dalarna har över 40 000 visir i lagren, medan deras grannregion Gävleborg bara har 3 000. Västmanland har 78 000 FFP3-andningsskydd i sina lager, längre söderut har Kalmar bara 192. Alla dessa fyra regioner har ungefär lika stor befolkning, mellan 240 000 och 290 000 invånare. 

”Det kan gå otroligt fort”

Elin Brodin i Gävleborg förvånas över de stora skillnaden och lägger till: 

– Det är otroligt stor skillnad. Det som också visade sig under pandemin var att man behövde en buffert när det väl händer. Det kan gå så otroligt fort. 

KA kollade två gånger under hösten och siffrorna är hyfsat lika mellan frågetillfällena.  

– Regionerna har självstyre, det är grunden till varför det ser olika ut. Myndigheterna kommer med rekommendationer, men de tolkas på 21 olika sätt, säger Fredrik Björk, chef för logistik och service i Region Gävleborg. 

Att just hans region har ett förhållandevis litet lager säger Fredrik Björk beror på att de har valt en grossistlösning. 

– Vårt material ligger hos företaget Onemed.

”Undersköterskorna kan känna sig trygga”

Fredrik Björk försvarar lösningen. Han säger att undersköterskorna i Region Gävleborg kan känna sig helt trygga med försörjningen av andningsskydd och visir i händelse av en ny pandemi. 

– Har vi lagt en beställning så har vi materialet här på tre dagar och det klarar vi oss på en hel månad. Det var inte en god försörjning under pandemin, då blev hela marknaden tagen på sängen. Men nu är lagren uppfyllda. 

Fredrik Björk menar att skyddsutrustning inte är den enda vägen att mota en pandemi. 

– Det är en kombination av munskydd, andningsskydd och god hygien som gäller. Alla ska inte ha FFP3 på munnen, det beror på vilken vård du jobbar med. 

Men han efterlyser samtidigt siffersatta miniminivåer. 

– Javisst. Vi regioner vill inget hellre än att ha tydlighet. 

Han får medhåll av undersköterskan Elin Brodin. 

– Det kanske skulle finnas en rekommendation eller en reglering. Det är alltid bra när det är nationellt styrt vad som är rimligt, säger hon. 

”En pandemi kommer inte pang bom”

Region Kalmar är den region som har minst lager av dem som har svarat på våra frågor. Hygienöverläkare där är Per-Åke Jarnheimer. Även han menar att man som undersköterska inte behöver oroas.

Borde det finnas minimisiffror på exempelvis hur många visir en region borde ha?

– Jag vet inte. Om det skulle vara så att någon har väldigt lite har man möjlighet att låna mellan regionerna, även om det kanske inte är så enkelt. Det är om det skulle komma en pandemi, då behövs väldigt mycket mera förstås. Men en pandemi kommer inte pang bom från den ena dagen till den andra, man har viss tid på sig att handla upp saker. 

Fungerade det bra under coviden? 

– Visst var det brist på mycket, men vi hade ingen pandemierfarenhet då. Det är jättesvårt att säga hur mycket skyddsutrustning som behövs. Hur många behöver läggas in på sjukhus? Hur smittsamt är det? I nuläget tror jag inte att det är någon region som har problem. 

Kan man känna sig trygg i Region Kalmar att ert lager kommer räcka om det blir en pandemi? 

– Ja, absolut. Men det är klart att vi klarar oss inte vid en ny pandemi. Då skulle vi köpa där det finns. 

KA har varit i kontakt med samordnaren för regeringens framtida strategi mot smittsamma sjukdomar, Jan Albert, professor i smittskydd, men han vill inte intervjuas. Vi ville bland annat fråga honom om han tycker att det borde finnas miniminivåer.