Ljud höga som motorcyklar på förskolor – personal pekar ut stora barngrupper
Ljudnivåer motsvarande vrålande motorcyklar. Det är vardag för landets barnskötare.
– Man har ljudet konstant. Man är trött i huvudet, trött i öronen, säger Camilla Larsson som jobbar på en förskola i Göteborg.
Vi bad förskolepersonal i hela landet mäta ljudet. Resultatet är entydigt.
Det är inskolningstider på landets förskolor, en tid med mer ledsna barn än vanligt, högre skrik, ofta sämre arbetsmiljö för barnskötarna.
KA gick ut i ett par stora Facebookgrupper för förskolepersonal och bad de mäta ljudet med Arbetsmiljöverkets egen app ”Buller”. Resultatet: Ljudnivåer på i snitt över 80 decibel. Det motsvarar ungefär en brummande motorcykel.
Forskning som KA har tidigare skrivit om visar att ljudnivåer på 75 decibel och högre kan ge hörselskador.
Som en motorsåg i skötrummet
På just Camilla Larssons förskola i Göteborg mätte man 90 decibel i skötrummet, något som ungefär motsvarar en motorsåg eller en gräsklippare. Camilla menar att så höga ljudnivåer är vanliga under hela dagen, i synnerhet alltså under inskolningen:
– Augusti, september, oktober har vi de här ljudnivåerna konstant, ibland hela dagar. Har du inskolning har du detta barn, det här höga ljudet, på dig konstant. Sedan är det olika från barn till barn, hur lätta de är och hur länge det varar, säger Camilla Larsson.
Fler barn i grupperna
Hon vet vad hon talar om, har varit barnskötare i snart 30 år. Hennes erfarenhet är att ljudnivåerna bara ökar. Orsaken: Allt större barngrupper.
– Jag tycker att det är fruktansvärt. Barnen har det här flödet hela tiden. Du hör på de äldre barnen hur hög ljudnivå de har. Ibland måste man höja rösten för de hör inte. Skulle jag prata med ett barn i vanlig ton säger de ”va?”.
Är du rädd för att du ska få sämre hörsel av ditt jobb?
– Det har jag redan.
Vill ha specialanpassade hörselskydd
Camilla berättar att man försöker lösa ljudproblemen så gott man kan: Dela upp grupperna, vara i miljöer som dämpar ljud.
– Vi får inte anpassade hörselskydd, vi hade gärna haft sådana snäckor som filtrerar ljud men då får ju vi bekosta det själva. Och de är inte billiga. Jag kan inte ha vanliga hörselproppar, för då hör jag ju inte. Jag måste ju höra barnen.
Politikern: ”Väldigt allvarligt”
Blerta Hoti (S), förskolenämndens ordförande i Göteborg, kommenterar ljudnivåerna så här:
– Det är ett väldigt allvarligt problem för förskolepersonal och även för barnens hälsa. Det gynnar ingen.
Om Camilla Larsson och personalens önskemål om anpassade hörselskydd säger hon:
– Det behöver vi titta på. Det är ett viktigt perspektiv som jag tar med mig, hur vi kan förebygga hörselskador.
Bättre ljudnivåer – om sex år
Blerta Hoti berättar att man just nu jobbar med en ny åtgärdsplan mot buller, där målet är att alla förskolor i Göteborg ska ha en nivå på 55 decibel till år 2030. För att nå dit vill hon bland annat ha bilfria miljöer utanför förskolorna, bättre arbetsmiljöutbildning för rektorerna och mer personal.
– Vi skulle kunna köpa in fysiskt material för att minska bullernivåerna, men det är en fråga om resurser. Jag skulle vilja se att regeringen omfördelar till förskolan i stället för att sänka skatterna så att vi har råd.
Blerta Hoti nämner vidare att förskolorna i Göteborg har fått miljonbelopp för att anställa mer personal. Barnskötaren Camilla Larsson säger att det ibland bara är arbetskamraterna som kan hjälpa:
– Man får be sin kollega: Du måste ta över ett tag. För jag orkar inte i huvudet, jag orkar inte mer. Det är så man får göra.
Tar en extraväg hem för att få tystnad
Personalen har skapat en särskild tyst rastlokal med en neddragen rullgardin, där de kan vara ensamma.
– För man måste få tystnad ibland.
Camilla har barn hemma och berättar att hon ibland tar en omväg hem från jobbet för att låta huvud och öron vila.
– Man orkar inte ens åka hem, man måste få lugn och ro.
Blerta Hoti, hur hade du själv tyckt att det var att jobba i en ljudnivå på 90 decibel?
– Jag hade inte tyckt att det varit tryggt. Det är inte försvarbart.