När KA frågade landets kommuner svarade 11 procent av dem att de har arbetstidsförkortning inom äldreomsorgen, ofta i mindre skala, på något sätt.

Lägger man till alla dem som också infört särskilda helgtjänster, som även det innebär kortare arbetstid för dem som har tjänsterna så stiger siffran till 36 procent.

Ytterligare ett stort antal kommuner säger att de är på väg att införa särskilda helgtjänster. Räknar man till dem är det 47 procent av landets kommuner som snart har någon form av arbetstidsförkortning.

Har de råd att inte korta arbetstiden?

Svensk Näringsliv, Sveriges Kommuner och Regioner, SKR och Almega är bara några av de tunga arbetsgivaraktörer som säger nej till allmän arbetstidsförkortning. Alldeles för dyrt, säger de.

Det verkar vara något som inte stämmer. Hur kan nästan hälften av de 250 kommuner som svarade på vår enkät tycka sig ha råd?

Ett svar är så klart att det inte handlar om generella arbetstidsförkortningar, utan ofta om en mindre grupp som jobbar bara helger eller som i vissa fall enbart nattpersonal. Och det kostar mindre. Inte sällan har man också sökt och fått statsbidrag för projekt om att korta arbetstiden.

Ett annat svar är att de inte har råd att låta bli. Många av de satsningar som gjorts på kortad arbetstid beror på att kommunerna snart inte får tag i personal. Dåliga arbetsvillkor och löner har skrämt i väg ett stort antal potentiella medarbetare.

Kommunerna inser att de måste göra något och tar till de medel som bjuds. Arbetstidsförkortningar används som ett sätt att försöka lösa bemanningskrisen.

Löser AI problemet?

Det står allt tydligare att frågan om arbetstider håller på att bli en klassfråga.

Efter pandemin har många tjänstemän fått möjlighet att jobba hemma flera dagar i veckan, vilket minskar restider och förkortar tiden som ägnas åt jobb. En möjlighet som undersköterskor och vårdbiträden bara kan drömma om.

Denna nya orättvisa kan vara ett av skälen till att fackförbunden på arbetarsidan plötslig vaknat och vill se arbetstidsförkortningar på bred front. 

Kanske blir det till sist AI som löser hela den här frågan, med alla arbetslösa tjänstemän som i framtiden behöver annan sysselsättning när en robot gör deras jobb. Är det då vi får se en arbetstidsförkortning för alla?

Frågar man AI-roboten ChatGPT själv svarar den: 

”Historiskt sett har teknologiska framsteg, som industrialisering och automatisering, ofta lett till kortare arbetstid eftersom produktiviteten har ökat. Om AI utvecklas på ett sätt som drastiskt minskar behovet av mänsklig arbetskraft i vissa sektorer, kan detta leda till ett ökat tryck på politiker och samhället att omfördela arbetet och minska arbetstiden.”

Den som lever får se.