Anställd i kommun eller på privat företag – så funkar krigsplacering
Lokalvårdare, barnskötare och undersköterskor som arbetar kommunalt eller regionalt kan bli krigsplacerade – men vad gäller för mig som är anställd på ett privat företag? Är det någon skillnad? Och vem har egentligen ansvar för barn och gamla på privata boenden och skolor om det blir krig? KA reder ut.
Varför krigsplacerar kommuner och regioner de som arbetar inom skola, vård och omsorg?
SVAR: Det handlar om vad de är skyldiga att göra enliga lagar och regler. De är skyldiga enligt lag att hålla i gång samhällsviktig verksamhet som skola, omsorg, kollektivtrafik, vatten och värmeverk även om det är krig eller större kriser i samhället.
Krigsplaceringen är ett sätt att se till att det finns tillräckligt med anställda för att se till att de kan göra det. Enkelt uttryckt kan man säga att man bokar personalen så att det går att planera verksamheten också om det blir kris eller krig.
Krigsplacerar alla kommuner och regioner alla sina anställda?
Nej, alla kan det, men det är inte säkert att de gör det. En del väljer att bara krigsplacera nyckelpersoner och andra alla tillsvidareanställda. Det ser olika ut.
I min kommun är barnskötarna i kommunal verksamhet krigsplacerade men inte vi som är anställda av en privat förskola, varför det? Vad är skillnaden?
SVAR: Kommuner och regioner räknas som myndigheter och är enligt lag skyldiga att se till att samhällsviktig verksamhet som förskolor och skolor fortsätter sin verksamhet vid kris eller krig.
De har rätt att krigsplacera personal för att kunna planera för arbetet också om det blir en större samhällskris eller krigssituation. Privata utförare har inte samma lagliga ansvar som lagstiftningen ser ut i dag.
Barnskötare på kommunala verksamheter kan vara krigsplacerade – kan jag som arbetar på en enskild/privat verksamhet också bli det?
SVAR: Ja, det kan du. Men privata utförare har inte automatiskt laglig rätt att krigsplacera personal i dag. För att en privat utförare (som ett företag eller en stiftelse) ska kunna göra det måste de bli utpekade som samhällsviktig verksamhet av en myndighet (som en kommun eller region). Det är därför mer ovanligt.
Men behöver inte privata företag inom välfärden planera för att verksamheterna fungerar i krig och kris och att det finns tillräckligt med personal vid kriser och höjd beredskap?
SVAR: Nej, de har inte samma starka lagkrav på sig. I dag är det så att om en exempelvis en grundskola eller ett hemtjänstföretag går i konkurs så måste kommunen ta över ansvaret.
Den lagstiftning som finns säger att det ytterst är kommuner och regioner som är ansvarig för att alla samhällsviktiga verksamheter fungerar.
Kan privata företag krigsplacera sina anställda?
SVAR: Ja, det går. Enligt Svenskt Näringsliv finns det ett hundratal företag som gjort det. De har gemensamt att en myndighet (som exempelvis en kommun eller region) meddelat Plikt- och prövningsverket att företagen arbetar med samhällsviktig verksamhet. Det är en förutsättning för att kunna göra det.
Har jag som arbetar i en privat verksamhet mindre ansvar än mina krigsplacerade kommunala kollegor om det blir krig?
SVAR: Nej, det kan man inte säga. Om regeringen utlyser höjd beredskap – det kan de göra om det är en krigssituation eller en annan riktigt allvarlig kris i samhället – då börjar olika pliktlagar (som allmän tjänsteplikt, civilplikt eller värnplikt) att gälla som gäller alla som är mellan 16 – 70 år.
Då kan i princip alla svenska medborgare få samhällsviktiga uppgifter. Då kan du kommenderas till att göra samhällsviktiga uppdrag. Det kan vara allt från att bära vatten till ett sjukhus utan vattenförsörjning till att göra sitt vanliga arbete.
Men varför är det viktigt att krigsplacera personal i välfärdsyrken om civilplikten och allmän tjänsteplikt redan finns?
SVAR: Det handlar om att kunna planera och ha en plan för sin verksamhet. Det kan bli svårare för arbetsgivare som inte krigsplacerat att veta att de har tillräckligt med personal för att kunna bedriva sin verksamhet. Det eftersom den som inte är placerad skulle kunna användas till andra uppgifter i samhället i en krigs- eller krissituation.
Men jag är redan krigsplacerad inom försvaret, kan jag ändå bli krigsplacerad på mitt arbete?
SVAR: Ja och nej, du kan bara bli krigsplacerad på ett ställe. Arbetsgivare och försvaret avgör vilken placering som är viktigast. Om det anses att du behövs mer på din arbetsplats blir det där du placeras. Det kallas disponibilitetskontroll.
Vem har ansvar för barnen eller de gamla som finns på privata äldreboenden och inom privata förskolor om det blir krig?
SVAR: Det är inte helt lätt att svara på. Skolverket och Socialstyrelsen menar att det ytterst är kommunen. De flesta lagar som handlar om vad som händer vid krig eller kriser skrevs när det var ovanligt att kommunala verksamheter drevs privat.
Utgångspunkten är att samma regler gäller som i fredstid. Då är det exempelvis kommunen som har ansvar för barn, funktionsnedsatta eller gamla som finns i en privat verksamhet som går i konkurs.
Det pågår utredningar på regeringsnivå om vad som ska gälla för privata verksamheter inom socialtjänstlagen, förskolor och skolor om det blir höjd beredskap.
Ordlista
Höjd beredskap – kan utlysas av regeringen om det blir krig eller en allvarlig kris i landet. Det behöver inte gälla hela landet, utan kan utlysas för delar av landet. Först när det är höjd beredskap gäller totalförsvarsplikten där krigsplaceringar ingår.
Totalförsvarsplikt – Gäller alla som är bosatta i Sverige (även om de inte är medborgare här) och är i åldern 16-70 år. Den består av värnplikt, civilplikt och allmän tjänsteplikt. (Lag (1994:1809) om totalförsvarsplikt)
Allmän tjänsteplikt – aktiveras vid höjd beredskap och betyder att du som arbetar med något som måste fortsätta fungera under kris eller krig enligt lag måste fortsätta arbeta där.
Civilplikt – gäller civila i åldern 16-70 år som kan placeras i samhällsviktiga verksamheter – exempelvis barnomsorg, räddningstjänst eller sjukvården.
Värnplikt – betyder att du krigsplaceras för uppgifter i försvaret. Gäller personer som har utbildning för det. I dag är regeln att den som har värnplikt är mellan 18 år och 47 år.
Krigsplacering – Du bokas för ett speciellt uppdrag om det blir höjd beredskap och får meddelande om var du ska infinna dig. Krigsplaceringen gäller om det blir höjd beredskap.
Disponibilitetskontroll – innan du krigsplaceras genomförs en kontroll av om du redan är placerad på något annat uppdrag. Den utförs av Plikt- och prövningsverket som också stämmer av vilken uppgift du behövs mest på.
